Köttet har varit i skamvrån under en lång tid, men synen på kött som livsmedel börjar förändras. Värderingar kring kött som något ohållbart och ohälsosamt klingar av. Istället ses köttet mer som en del av en hälsosam kost. Det påståendet stärks av både av Ungdomsbarometern och Novus senaste opinionsundersökning på uppdrag av Svenskt Kött.
Rekordmånga är villiga att betala mer för svenskt kött och nästan alla i Sverige äter kött, visar Novus senaste opinionsundersökning på uppdrag av Svenskt Kött. Att svenskt kött är det främsta valet för konsumenten bekräftas också av att 87 procent anger att de oftast köper svenskt kött.
Generation Z har en positiv syn på svensk matproduktion, det är tydligt där drygt varannan tycker att Sverige ska vara självförsörjande på livsmedel och 69 procent tycker det är viktigt att värna om det svenska jordbruket.
I en konsumentundersökning som genomförts av Yougov på uppdrag av Svenskt Kött anser drygt 8 av 10 att svenska djurbönder är viktiga för matproduktionen i Sverige. Undersökningen visar också att 7 av 10 konsumenter är positiva till svenska djurbönder. Ungefär lika många är också villiga att betala ett högre pris för svenskt kött – den högsta siffran sedan 2011.
I årets Ungdomsbarometer svarar 82 procent av ungdomarna i högstadiet och gymnasiet nej på frågan om all mat i skolan ska vara vegetarisk. Endast 12 procent anser att all mat som serveras ska vara vegetarisk. – Vi ser att andra värden, som att maten ska vara hållbar och klimatsmart, är viktigare för unga än att det alltid måste vara vegetariskt, säger Isabel Moretti vd på Svenskt Kött.
50 procent av svenskarna vill ha mer klimatsmart kött som är producerat utan fossila bränslen eller råvaror – det visar ny undersökning om svenska folkets attityder till kött. Fler uppger också att de har gått över från att vara vegetarianer till flexitarianer och alltså äter kött ibland.
En stor andel unga vill ha svenskproducerad mat i möjligaste mån, och när unga handlar kött är det viktigaste kriteriet att det är svenskt. Hela 68% procent av svenska ungdomar anser det viktigast med svenskt ursprung. Det visar en färsk undersökning gjord av Ungdomsbarometern bland unga i åldrarna 15-24 år.
Under Almedalsveckan lanserar Svenskt kött rapporten ”Nötkött och klimat - fakta om svenska nötkreatur och deras påverkan på klimatet”.
I svallvågorna efter hästköttsfusket finns en vinnare och det är svenskt kött. Svenska folket är berett att betala mer för svenskt kött och konsumenterna förstår också varför svenskt kött kostar mer än importerat, enligt en undersökning som YouGov har gjort på uppdrag av Svenskt Kött. - Det finns en tilltro till den svenska produktionen, säger Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött.
Svenskt Kött bjuder in till information, inspiration och tips om svenska charketurier. De svenska charkuterierna har gjort en resa från basvara till modern delikatess. Över hela Sverige uppmärksammas allt fler regionala charkuterier. En ny undersökning visar svenskarnas smakfavoriter. Du bjuds på charkuterier av svenskt kött, komponerat av kocken Viktor Westerlind.
Svenskars matvanor har blivit bättre, men vi behöver äta mer av till exempel frukt och grönt. Det visar en undersökning av svenskarnas matvanor som Livsmedelsverket har gjort. Genomsnittssvensken äter drygt 450 gram eller knappt fyra portioner kött från nöt, gris och lamm per vecka.
Svenska folket vill att barnen ska äta svenskt kött i skolan. En stor majoritet - 83 procent - tycker att det är viktigt att köttet vid skolluncherna är svenskt enligt en undersökning som Svenskt Kött låtit göra.
Nu är det tid att laga en grym höstgryta av svenskt gris-, nöt eller lammkött. Mest populära styckningsdelen i grytan är högrev. En gryta är mustig, praktisk och framför allt läcker bjudmat.
Kött står på bordet 4-5 gånger i veckan hos en genomsnittlig ungdom. Killar äter oftare kött än tjejer. 38 procent av killarna äter kött minst 6 gånger per vecka mot 28 procent av tjejerna. Detta stämmer väl med de nordiska kostrekommendationerna, som är en portion kött per dag.
Livsmedelsverkets undersökning av svenska barns kost visar att de äter för lite D-vitamin, järn, selen och fleromättat fett. De främsta källorna för samtliga dessa näringsämnen är maträtter av kött, fisk och ägg.
D-vitamin
Genomsnittsintaget av vitamin D låg lägre än rekommendationen för alla åldersgrupper som ingick i studien trots att bidrag från kosttillskott och AD-droppar var medrä
En ny rapport från Jordbruksverket visar att vi äter betydligt mer rent kött idag mot tidigare. Vi äter också mer skinka och kassler, men ungefär lika mycket korv och pastejer idag som för 45 år sedan.
Laga lamm med nyckelhålsmärkning. Vi har uppdaterade recept på webben. Svensk lammkött är god mättande smalmat.
22 Maj, 2006
Nu har vi 14 nyckelhålsmärkta lammrecept i vår receptdatabas. Allt från en somrig sallad, en enkel färsrätt till en avancerad middagsrätt av Sveriges Köttkock 2003 Andreas Nylén.
Gott och mättande med lagom mycket kalorier och fett. Enligt vår senaste attitydund
Nu ska nötkött som serveras på restauranger och även personalmatsalar, skolrestauranger mm ursprungsmärkas. Det är information som efterfrågas av de svenska uteätarna.
Regeringen gav igår Livsmedelsverket i uppdrag att utforma ett förslag på hur man kan ursprungsmärka nötkött på restaurang. Verket ska redovisa sitt förslag den 1 februari 2007 med sikte på att de nya reglerna ska kunna införas t
I Sverige äter man cirka 110 gram tillagat kött av nöt, gris och lamm per person och dag. Det motsvarar en portion kött och några skivor pålägg. Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten är kött den främsta källan i svensk kost för protein, för vitaminerna tiamin, niacin och B6 samt för mineralerna järn, zink och selen.
Tidigare i veckan presenterades en europeisk studie där man har funni
97 % av svenskarna äter kött visar en nyligen gjord attitydundersökning. Svensken föredrar svenskt kött och i synnerhet svenskt lammkött blir mer och mer populärt. En fräsch butik är viktigt för alla. Den kvinnliga delen av befolkningen värnar mest om samvaron runt middagsbordet och de väljer gärna kött med låg fetthalt. Såväl i butik som på restaurang vill svenskarna få tydlig information om ursp