Sveriges Dövas Riksförbund har beslutat om en ny inriktning för att stärka det svenska teckenspråkets ställning i svensk rätt. Trots erkännandet i språklagen sedan 2009 är skyddet inte tillräckligt. SDR vill därför utveckla lagstiftningen så att samhällets ansvar för att skydda, främja och ge tillgång till svenskt teckenspråk blir tydligare och mer rättssäkert.
Imorgon är det 45 år sedan svenskt teckenspråk erkändes som undervisningsspråk för döva i Sverige. Men trots lagstiftning och särskilt skydd i språklagen möter döva och teckenspråkiga som använder svenskt teckenspråk fortfarande hinder i samhället. 45 år senare kan vi fortfarande inte tala om full språklig jämlikhet. Därför behövs en nationell handlingsplan för svenskt teckenspråk.
SDR och SDP kritiserar att inga kommuner har använt statligt stöd för att stärka teckenspråk inom äldreomsorgen. Döva äldre saknar ofta möjlighet att kommunicera med personal. Organisationerna vill att svenskt teckenspråk inkluderas i språkkrav och statliga satsningar samt att fler döva undersköterskor anställs och utbildas.
Döva riskerar att stå utanför politiken när deras frågor saknas i debatten. Rätten till svenskt teckenspråk påverkar vardag, vård och delaktighet. Brister i Region Skåne visar allvaret. Vi vill att politiker tydliggör hur deras politik inkluderar döva och säkerställer rättigheter i praktiken.
Döva och hörselskadade elever nekas gymnasieutbildningar trots behörighet eftersom minst fyra måste söka samma program. Det begränsar deras valfrihet och strider mot Barnkonventionen och Diskrimineringslagen. Sveriges Dövas Riksförbund vill att regeringen ser över gymnasieförordningen.
Patienten hade bokat tid för influensavaccination men gavs ytterligare ett vaccin utan att först informeras eller tillfrågas. Detta är mycket allvarligt och visar hur bristande kommunikation och okunskap om dövas rättigheter fortsätter att äventyra trygghet och säkerhet i vården.
SDR, HRF och FSDB kritiserar regeringens försämring av tolkstödet i arbetslivet. Taket har sänkts från 210 000 till 120 000 kronor per år och möjligheten att använda stödet för personligt biträde har tagits bort. Organisationerna varnar för att många inte längre kan arbeta på lika villkor och kräver en konsekvensutredning, återupptagen dialog och ett behovsbaserat, stärkt stöd.
Sveriges Dövas Riksförbund tillsätter en arbetsgrupp för att analysera hur svenskt teckenspråk kan få starkare språklig status i Sverige. Gruppen ska utreda olika erkännandeformer, juridiska och politiska konsekvenser samt ge förslag till framtida strategier. Målet är att stärka teckenspråkets ställning och rättigheter i samhället.
Ingen människa ska behöva vänta flera dagar för att kunna förstå sin diagnos eller kommunicera med vårdpersonal. När en patient inte får tillgång till tolk riskerar både patientsäkerheten och patientens rättigheter att kränkas. Det handlar inte om ett enskilt misstag, utan om ett systemfel där svensk sjukvård fortfarande inte lever upp till sitt eget löfte om vård på lika villkor.
Dövas psykiska hälsa måste tas på allvar. Idag saknas information och stöd på svenskt teckenspråk och bristen på vårdpersonal med teckenspråkskompetens lämnar många utan hjälp. Det behövs fler psykologer med teckenspråkskunskap, bevarad dövpsykiatrisk kompetens och möjlighet att söka vård direkt. Psykisk hälsa är en rättighet för alla, också döva.
Regeringen stärker TUFF med fler timmar för föräldrar och satsar för första gången särskilt på teckenspråksundervisning för integrerade döva och hörselskadade barn i kommunala skolor. SDR och SDUF välkomnar satsningarna men varnar för att effektiviseringskraven på SPSM inte får hota barns rätt till utbildning på svenskt teckenspråk.
1981 blev Sverige först i världen att erkänna svenskt teckenspråk som undervisningsspråk, ett historiskt steg. Men medan andra länder infört starka språklagar och resurser har Sveriges utveckling stannat av. Språklagen från 2009 finns, men krav, ansvar och uppföljning saknas i praktiken.
Sedan 1989 har Sveriges Dövas Riksförbund vid varje kongress visat uppskattning för personer som gjort betydande insatser för döva både nationellt och internationellt, dövrörelsen och det svenska teckenspråket. Vilka pristagare som erhöll förbundets fyra utmärkelser tillkännagavs under förbundets kongress i Karlstad den 13–15 juni.
Den 14 maj uppmärksammas i Sverige årligen som Teckenspråkets dag men från och med 2024 har dagen en ny benämning – Svenska teckenspråkets dag. Den 23 september, tidigare Internationella teckenspråksdagen, som hedras globalt får också en ny benämning på svenska till Internationella dagen för teckenspråken i världen.
Startskott för projektet Omvända världen som drivs av Sveriges Dövas Riksförbund, SDR i samarbete med Riksteatern Crea och med stöd av Svenska Postkodstiftelsen. Genom en forumteater och turné runt om i landet ska vi väcka en samhällsdebatt om teckenspråkets ställning. Teatern kommer att visa situationer i dövas vardagsliv för att öka förståelsen bland beslutsfattare, politiker samt tjänstemän.
Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, har beviljats 10,7 miljoner kronor från Arvsfonden för projektet Dövas Kulturarvscentrum. Det treåriga projektet kommer att ha som fokus att bygga upp ett fysiskt museum och utveckla ett digitalt museum. Vidare så kommer projektet att förvalta dövhistoriska föremål. Dövas historia ska också belysas inom kulturpolitiken och som en del av Sveriges kulturarv.
Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, bildades den 26 februari 1922 och i år firar vi 100 år. Därför har förbundet producerat en film som ger alla en tillbakablick på förbundets 100-åriga historia och vad organisationen betytt för dövsamhället. Nu är jubileumsfilmen lanserad för allmänheten! Filmen är en timme lång och på svenskt teckenspråk med svensk undertext.
Efter två pandemiår samlas äntligen döva och teckenspråkiga på Dövas Dag i Uppsala som genomförs under helgen 23 till 25 september. Dövas dag är en nationell teckenspråkig mötesplats som har arrangerats runt om i landet sen 1973. Syftet är att öka medvetenheten om döva och dövas rättigheter. Uppsala Läns Dövas Förening är årets värd.
Tillgång till sin historia och sitt kulturarv är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Trots detta saknas det en gemensam plats för berättelser och kunskap kring dövas historia och kulturarv. I uttalandet från Sveriges Dövas Riksförbunds kongress ställs kravet att kulturdepartementet i samråd med oss tar fram en nationell handlingsplan för att rädda och bevara dövas kulturarv i Sverige.
Sveriges Dövas Riksförbund lanserar en efterlängtad handbok för föräldrar till döva barn. Handboken som riktas till föräldrar och andra anhöriga innehåller material, berättelser och information som kan ge vägledning samt besvarar frågor kring döva, svenskt teckenspråk och barns språkutveckling. Handboken laddas ner kostnadsfritt på www.sdr.org
