Kaninen är en på många sätt förbisedd art i Sverige. Dess roll nu och i framtiden som jaktbyte, för livsmedelsproduktion och som modelldjur inom t ex läkemedelsforskning belyses vid ett seminarium på KSLA i Stockholm den 22 mars. Arrangör är Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU tillsammans med KSLA.
The Department of Forest Resource Management at the Swedish University of Agricultural Sciences has received EU funding of 3.3 million euro for the project “The Baltic Landscape in change – innovative approaches towards sustainable forested landscapes”. The project will run until the end of June 2014.
Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU Umeå har beviljats ca 30 miljoner kr i EU-stöd från Östersjöprogrammet för projektet “The Baltic Landscape in change – innovative approaches towards sustainable forested landscapes” som löper från årsskiftet fram till slutet av juni 2014.
Den viktigaste åtgärden för att minska övergödning i sjöar är att minska avrinningen från åkerjordar. En annan effektiv åtgärd är att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp, enligt en forskningsrapport från SLU. Det kan finnas stora mängder fosfor lagrat i bottensedimenten i sjöns djupa delar, som kan läcka till vattnet under mycket lång tid. Det kan ta upp till 200 år innan detta lager är tömt.
SLU-forskare visar att processer i skogsbäckars fuktiga strandkanter bromsar vattendragens återhämtning från försurningen. Här återfinns till exempel aluminium som, när det förs ut i bäckarna, omvandlas till en form som är giftig för fisk. Att skogsbäckarna fortfarande är ganska sura beror till stor del på väderfaktorer, enligt samlade resultat från tjugo års integrerad monitoring (IM).
Våtmarker i norra Sverige är källor till det giftiga ämnet metylkvicksilver. En våtmarks näringsstatus påverkar hur mycket av giftet som bildas, enligt Ida Tjerngren vid SLU. Vissa våtmarker, t.ex. alkärr, bryter faktiskt ned metylkvicksilver, och bör därför bevaras. Öppna vattenytor bör återställas så att UV-nedbrytningen av giftet gynnas.
Nordiska mjölkkor kartläggs på individnivå i stora databaser som är mycket värdefulla för näringen. Sjukdomsrapporteringen har dock vissa brister och det finns tydliga skillnader mellan länderna, vilket måste beaktas i t.ex. aveln. Det visar en kartläggning av Cecilia Wolff från SLU.
Forskare från bland annadra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen, dvs den som bestämmer varför vissa hästar, t ex engelska fullblod, kan springa snabbare än andra.
Bisamhällen angrips av varroakvalster som samtidigt överför olika virus som försvagar bina. Efter några år kan samhället helt duka under om ingen bekämpning, vanligtvis med kemiska acaricider, görs. Enligt ny forskning vid SLU ökar virusförekomsten efter en sådan kur tillfälligt, men den minskar vartefter som de överförande kvalstren dör.
Intresset för miljökompensation är stort ute i kommunerna och bland handläggare och konsulter. Däremot är kunskapen om hur man ska gå tillväga bristfällig, enligt SLU-forskaren Jesper Persson. Risken finns att kompensation i stället missbrukas för att legitimera projekt, menar han i en studie.
För vår hälsas skull behöver vi få i oss viktiga omega 3-fettsyror, som det finns rikligt av i fet fisk. Ett alternativ är att äta fettet som tillskott via till exempel fiskoljekapslar. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört innehåll och kvalitet med pris i nio fiskolje- och ett säloljepreparat som säljs i Sverige. Dyrare produkt ger inte mer omega 3.
Bildanalys kan bli ett viktigt verktyg i aveln på nötboskap, för att öka andelen särskilt värdefulla styckningsdetaljer. Slaktkroppens sammansättning påverkas av ärftliga faktorer och med hjälp av automatisk analys av foton på slaktkroppar går det att skatta vikten på olika styckningsdetaljer. Detta visar Thierry Pabiou i en avhandling från SLU, med tyngdpunkt på irländsk boskap.