Luckor i nordiska databaser över mjölkkors sjuklighet

Nordiska mjölkkor kartläggs på individnivå i stora databaser som är mycket värdefulla för näringen. Sjukdomsrapporteringen har dock vissa brister och det finns tydliga skillnader mellan länderna, vilket måste beaktas i t.ex. aveln. Det visar en kartläggning av Cecilia Wolff från SLU.

I Norden finns sedan flera decennier system för registrering av sjukdomsfall där mjölkkor har undersökts och behandlats av veterinär. I respektive land samlas denna information i databaser tillsammans med uppgifter om t.ex. mjölkproduktion, reproduktion och slakt. Den här typen av databaser (som dessutom omfattar en stor andel av landets mjölkkor) är något unikt för de nordiska länderna och de har stort värde för lantbrukare och rådgivare, liksom för avelsprogram och forskning.

Cecilia Wolff har i sitt doktorsarbete undersökt hur väl systemen för sjukdomsregistrering speglar den verkliga sjukligheten i Sverige, Danmark, Norge respektive Finland. Om sjuka kor inte fångas upp av registreringssystemen kan de sägas vara ”falskt friska”, vilket innebär att sjukligheten underskattas. Detta har betydelse inom alla områden där sjukdomsregistreringar används, och kan t.ex. ge upphov till systematiska fel då man söker samband mellan sjukdomsförekomst och olika riskfaktorer.

När Cecilia Wolff och hennes kollegor lät lantbrukare föra dagbok över alla fall av klinisk juverinflammation i besättningen (dvs. med synliga förändringar i juvret eller i mjölken) och alla veterinärkontakter i samband med dessa, och därefter undersökte vad som hade registrerats i databaserna, såg de stora skillnader mellan länderna. Bäst var registreringen i den danska databasen, där 94 procent av de veterinärbehandlade fallen återfanns. Sämst var det i Finland, där endast 56 procent av fallen hade rapporterats. Databaserna i Norge och Sverige redovisade 82 respektive 78 procent av fallen.

En annan studie visar att lantbrukarnas syn på vad som behöver behandlas av veterinär skiljer sig mellan de fyra länderna. De svenska mjölkproducenterna var mindre benägna att kontakta veterinär samma dag som de upptäckte att en ko drabbats av lindrig klinisk juverinflammation än deras kollegor i Danmark och Norge.

En fördjupad undersökning av det svenska registreringssystemet visade att vissa veterinärer är sämre än andra på att sköta rapporteringen. Generellt var statligt anställda veterinärer bättre på att rapportera än sina privatpraktiserande kollegor, och rapporteringen var bättre i vissa regioner.

Sammantaget visar undersökningen att jämförelser av förekomsten av klinisk juverinflammation i de nordiska länderna kan vara missvisande, och att de som använder databaserna måste vara medvetna om att det finns luckor.

Avhandlingen ingår som en del i ett samnordiskt projekt (DAHREVA).

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 57–60 i avhandlingen.

------------------------------------------------------------------

Veterinär Cecilia Wolff, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Validation of the Nordic disease recording systems for dairy cattle, with special reference to clinical mastitis.

Tid: fredag den 3 februari 2012, kl 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Simon More, University College Dublin, Irland

Mer information: Cecilia Wolff, 018-67 19 84, Cecilia.Wolff@slu.se  

Länk till avhandlingen (pdf):  
http://pub.epsilon.slu.se/8546/ 

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/