Nu finns det en datamodell med vars hjälp man kan förutspå hur väl biologisk kontroll av bladlöss kommer att fungera på fält med stråsäd i olika jordbrukslandskap. Senare kommer även pollinering, lagring av växtnäringsämnen, biodiversitet m.m. att kunna samlas i samma verktyg. Det kan då få stor betydelse för jordbrukare och för beslutsfattare.
Med en miljon kronor i överskott på en omslutning på drygt tre miljarder kronor redovisar Sveriges lantbruksuniversitet i princip ett nollresultat för årt 2013. Det betyder att universitets ekonomiska återhämtning går snabbare än planerat. Ekonomin är nu i balans. Bakom resultatet ligger det pågående omställningsprogrammet, som bl a inneburit en personalminskning med 3,8 procent.
Samtidigt som delar av England står under vatten och Themsen stiger, visar ett trettiotal landskapsarkitektstudenter, under ledning av den irländska koreografen Ríonach Ní Néill, tillsammans med ett filmteam hur stigande havsnivåer och vatten som invaderar kan förvandla Höganäs centrum!
- Om vi inte redan nu börjar planera och designa våra stränder och städer för de nya strandlinjer som vi (på
Forskare vid SLU och Karolinska institutet har tillsammans med samarbetspartner i Kina, Lettland, Estland och Danmark nyligen avslöjat ett av de viktigaste stegen mot att fullt ut förstå hur spindeltråd bildas. – Detta är ännu ett steg på vägen mot att kunna framställa konstgjord spindeltråd, säger professor Jan Johansson, SLU, som även är verksam vid KI.
Sveriges yta kartläggs nu med hjälp av flygburen laser, vilket kommer att utmynna i en ny modell av landets markyta. Nu visar det sig att tekniken kan bli ett viktigt redskap även för naturvården. Med återkommande skanningar är det möjligt att se hur trädgränsen förflyttas i fjällen och hur gamla betesmarker växer igen. Dessutom kan laserdata användas för att hitta vindfällen i sluten skog.
Forskare från SLU har nu identifierat ännu en plats, den fjärde i Sverige, med förekomst av rävens dvärgbandmask. Fyndet gjordes i en vattensork i Södermanland cirka 70 km från en plats där parasiten tidigare har påvisats hos rävar. Forskningen bedrivs inom ett EU-projekt och SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Tack vare sin goda tillväxt har den kanadensiska contortatallen blivit populär i norrländskt skogsbruk. Nu visar forskare från SLU att markorganismerna i svensk jord troligen bidrar till framgången för detta exotiska trädslag. När forskarna studerade plantors tillväxt visade det sig att den stimulerades av svensk jord och hämmades av kanadensisk jord, och skillnaden berodde på markorganismerna.
I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling. Det visas i en ny studie i tidskriften Journal of Applied Ecology där forskare från SLU i Uppsala och Oxford i England gick igenom data från de senaste 30 årens studier.
Vallen som foder utgör den i särklass största grödan i svenskt lantbruk. Vallens uthållighet, avkastning och näringsinnehåll har en avgörande betydelse för det ekonomiska utbytet i mjölk- och köttproduktionen och vallen får en alltmer central roll även till hästar. Årets vallkonferens anordnas på SLU i Uppsala 5–6 februari.
Fiskodlare kan minska andelen fiskbaserade råvaror i fodret, men recepten måste bygga på kunskap om vad olika fiskarter kan tillgodogöra sig och tål. Rödingen kan t.ex. utnyttja energin i en svamp som kan odlas på rester från pappersmassatillverkning, men den mår inte bra av stora mängder. Vetestärkelse är däremot ingen bra energikälla för rödingen, enligt en avhandling från SLU.
Rävens dvärgbandmask, som även kan smitta människor, har funnits i Sverige åtminstone sedan 2011. Träckprover som samlats in under 2013 visar att parasiten finns kvar i två av de tre områden där den påvisades 2011, i närheten av Katrineholm respektive Uddevalla. Förekomsten är dock fortfarande på en låg nivå. Resultaten presenteras idag av doktorand Andrea Miller från SLU.
Tidig bortgallring av träd som inte är raka eller har andra synliga defekter är ett sätt att höja kvaliteten på virket från sydsvensk barrskog. Glesare planteringar och användning av contorta är andra förändringar som kan bli aktuella framöver. Om detta skriver Mateusz Liziniewicz i en avhandling från SLU.
