Gå direkt till innehåll
Fiskfoder med vete och svamp

Pressmeddelande -

Fiskfoder med vete och svamp

Fiskodlare kan minska andelen fiskbaserade råvaror i fodret, men recepten måste bygga på kunskaper om vad olika fiskarter kan tillgodogöra sig och tål. Rödingen kan t.ex. utnyttja energin i en svamp som kan odlas på rester från pappersmassatillverkning, men den mår inte bra av stora mängder. Vetestärkelse är däremot ingen bra energikälla för rödingen, utan passar bättre i abborrfoder. Om detta skriver Rani Abro i en avhandling från SLU.

Fisk och skaldjur är en viktig källa till högvärdigt protein i stora delar av världen och en allt större del av dessa livsmedel kommer från odlingar. Under lång tid har fiskmjöl varit den dominerande proteinkällan i fiskfoder medan fiskolja har stått för en betydande del av energiinnehållet. En stigande efterfrågan på dessa råvaror, och ökade kostnader, är ett hinder för en långsiktigt uthållig tillväxt inom vattenbruket. Fiskindustrin söker därför nya, billiga råvaror som är lämpliga till fiskfoder.

Rani Abro från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt möjligheten att använda kolhydrater som energikälla i foder till röding, abborre och tilapia. Kolhydrater ger vanligen billigare energi än protein och fett, men fiskarnas förmåga att smälta och tillgodogöra sig kolhydrater varierar från art till art.

En intressant råvara är mikrosvampen Rhizopus oryzae, som kan odlas i avfallsvatten från pappersindustrier. Svampen, som också är proteinrik, innehåller kolhydrater i form av kitin – en seg aminopolysackarid som även finns i hudskelettet hos insekter och kräftdjur. Rani Abros studier visar att rödingen har förmågan att bryta ned och tillgodogöra sig kitin, vilket är en positiv upptäckt. Däremot tycks det inte vara lämpligt att ha svamp som huvudingrediens i rödingfoder, åtminstone inte denna svampart.

– I försöksfodret ingick stora mängder av svampen, och det ledde till störningar i rödingens tarmfunktion, berättar Rani Abro. Hur stor andel av fodret som kan bestå av svampen måste undersökas i fortsatta studier.

Spannmål är en annan möjlig energikälla, och avhandlingen visar att både röding och abborre har förmåga att tillgodogöra sig vetestärkelse. Abborren var dock betydligt bättre än rödingen i detta avseende.

– Stärkelse brukar användas som bindemedel i fiskfoder, och i abborrfoder tycks det alltså finnas möjlighet att öka andelen stärkelse, säger Rani Abro. Däremot tycks det inte vara någon vits med att ge rödingen mer stärkelse.

Odlingen av röding tagit fart i norra Sverige under senare år, och den är förhållandevis enkel att odla på platser där vattentemperaturen normalt håller sig under 15 grader. Abborren behöver däremot ha varmt vatten för att växa bra, och odlingen sker idag i mycket liten skala.

-------------------------------------------------------------

M.Sc. Rani Abro, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Digestion and metabolism of carbohydrates in fish vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 31 januari 2014, kl 09:15
Plats: Undervisningshuset, sal N, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Jana Pickova, inst. för livsmedelsvetenskap, SLU

Mer information
Rani Abro, 018-67 20 44, rani.abro@slu.se

För frågor på svenska, kontakta universitetslektor Torbjörn Lundh vid samma institution, 018-67 21 37, torbjorn.lundh@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/10974/

Mer om vattenbruk och fiske vid SLU

Pressfoto (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)

  • Röding. Foto: Aleksandar Vidakovic

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/

Ämnen

Kategorier


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.