Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • SLU:s förtjänstmedaljer 2021 till Gren, Magnusson och Lundqvist

    Årets mottagare av SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser har nu utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Ing-Marie Gren. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Ulf Magnusson, medan förtjänstmedaljen i silver går till docent Johan Lundqvist.

  • Skogens ekosystemtjänster förändras snabbt

    Skogslandskap förändras så snabbt att kartor över ekosystemtjänster fort blir inaktuella. En ny studie visar att nivån på tre viktiga tjänster ifrån skog – produktion av trä och blåbär samt kollagring i jord – kan förändras snabbt. 65 procent av provytorna med hög nivå på dessa ekosystemtjänster hade försämrats under en tioårsperiod. Samtidigt hade 84 procent av dem med låga nivåer förbättrats.

  • Klimat och insekter – nyckelspelare i kolets globala kretslopp

    Mängden kol som lagras i döda träd globalt motsvarar nästan en tiondel av det kol som finns i atmosfären. En världsomfattande studie har för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter. Studien visar att nedbrytningen går snabbare ju varmare klimatet är, och att insekter globalt sett bidrar till nästan en tredjedel av nedbrytningen.

  • Historiska böcker visar att blomningstiderna förändrats under de senaste 200 åren på grund av klimatförändringarna

    SLU:forskaren Alistair Auffret kom på ett nytt sätt att följa hur blomningen har påverkats av den globala uppvärmningen. Han letade upp floror från slutet av 1700-talet till 2018 som inkluderade blomningstider. Han såg att arter har börjar blomma tidigare, slutar blomma senare och blommar över en längre period. I snitt visade flororna en förlängning i blomsäsongen med nästan med fyra veckor.

  • Ny ädellövskog på åkermark blir värdefull livsmiljö för lundväxter

    Små bestånd av ädellöv som planteras på åkermark har stort värde för den biologiska mångfalden i utpräglade jordbrukslandskap. Om planteringen har kontakt med äldre skog finns merparten av skogsfloran på plats inom 60-80 år. I planteringar som är helt omgivna av åkermark går det betydligt långsammare, men även de är värdefulla. Det visar forskare från SLU och Stockholms universitet i en ny studie.

  • Färgad LED-belysning påverkade inte kornas mjölkproduktion

    Det är välkänt att kor mjölkar bättre när dygnsrytmen bestäms av ett ljusprogram med 16 timmars dagsljus och 8 timmars nattbelysning. Vad ljusets färg betyder har däremot varit dåligt känt, men det finns ett stort intresse för de möjligheter som LED-tekniken ger. Det har bland annat hävdats att blått ljus kan öka kornas aktivitet, men detta stämmer inte enligt en ny studie från SLU.

  • Något ökade kräftfångster i år enligt SLU:s Vätternprognos

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar nu årets prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornets kläckning fram till fångsten och kräftskivan.

  • Engångsblöjor med gluten i stället för petroleumbaserade superabsorbenter

    Material som kan suga upp mycket stora mängder vätska, i t.ex. blöjor, tillverkas av fossil petroleumolja. Forskare från SLU och KTH har tagit fram vete- och potatisbaserade material som har liknande egenskaper och som kan tillverkas parallellt med framställning av stärkelse och etanol. Nu analyseras materialens miljömässiga och ekonomiska prestanda, med sikte på ett pilotförsök i större skala.

  • Tamhönsens anfader söker kontakt med människor

    Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Linköpings universitet har upptäckt att också arter som inte är domesticerade potentiellt kan utveckla ett socialt samspel med människor.

  • Varmare vintrar ökar risken för utbrott av djurspridd sjukdom

    Vintrarna i norr har blivit blötare och detta har lett till ökad spridning av sorkfebervirus bland gnagare, som orsakar zoonos-sjukdomen sorkfeber hos människor. Särskilt viktigt för antalet sorkfeberfall är mängden regn som faller i november. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

Visa mer