Återbeskogning utan kalhyggen

I skogsbruk utan kalhyggen är det viktigt att nya trädplantor får tillräckligt med ljus. Hur många träd som lämnas kvar efter avverkning, och hur dessa är fördelade, avgör om det blir för mörkt för plantorna. Det visar Charlotta Erefur från SLU i en avhandling om kontinuitetsskogsbruk.

I svenskt skogsbruk avverkas normalt merparten av träden i ett bestånd, och efter plantering på det ganska kala hygget får man då ett tämligen likåldrigt trädbestånd. Ett alternativ till denna typ av skogsbruk är olika former av s.k. kontinuitetsskogsbruk, där man undviker att kalhugga stora ytor. Motiv för sådan skogsskötsel kan vara att gynna biologisk mångfald eller friluftsliv. Charlotta Erefur från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt hur man skapar bäst förutsättningar för återplantering i kontinuitetsskogsbruk.

Hur en liten trädplanta utvecklas beror i huvudsak på tillgången på ljus, vatten och näring. Charlotta Erefurs forskning visar att särskilt ljusförhållandena har stor betydelse för trädplantornas etablering och tillväxt. Om man vill undvika att kalhugga skog är det alltså mycket viktigt att ändå skapa bra ljusmiljöer för små plantor.

Att ljusförhållandena har stor betydelse visade sig tydligt i studier där tall och gran såddes och planterades på olika avstånd från fullstora träd i olika glesa bestånd. Plantornas överlevnad och tillväxt var klart bättre i bestånd som inte var för slutna. Redan vid tätheter på 150 stammar per hektar uppstod en förhållandevis homogen ljusmiljö med begränsad solinstrålning, där plantans exakta position i förhållande till närmaste träd hade liten betydelse för dess tillväxt. Det visade sig också att gödsling av plantorna inte påskyndade deras tillväxt om beståndet var för tätt, vilket tyder på att de då fick för lite ljus.

Charlotta Erefur har också testat en skötselmetod som kan utföras effektivt med dagens avverkningssystem, och som därmed är kostnadseffektiv. Metoden innebär att skogen avverkas i ett schackrutigt mönster som skapar luckor på 0,14 hektar (1 400 m²). De kvarlämnade stora träden visade sig skapa ett mikroklimat i luckorna som lämpade sig väl för återväxt av trädplantor. I de centrala och nordliga (vetter mot söder) delarna av luckorna trivdes ett ljuskrävande trädslag som tall, medan en skuggtåligare art som gran växte bra i luckornas kantzoner där tillgången på ljus inte var lika god.

-----------------------------------------------------------

Jägmästare Charlotta Erefur, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, försvarar sin avhandling Regeneration in continuous cover forestry systems.

Tid: Fredag den 21 maj 2010, kl 10.00
Plats: Sal Björken, SLU, Umeå
Opponent: PhD RPF David Coates, British Columbia Forest Service, Kanada

Mer information: Charlotta Erefur, tel. 0933-615 59, Charlotta.Erefur@esf.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002277/

Charlotta är anställd av Sveaskog och kommer fortsättningsvis att arbeta med kontinuitetsskogsbruksfrågor på bolagets forsknings- och utvecklingsstab.

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges):

1) Charlotta Erefur. Foto: Fredrik Erefur 
2) Plantering i schackrutig luckhuggning på Kulbäckslidens försökspark, utanför Vindeln i Västerbotten, våren 2005. Foto: Charlotta Erefur

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102