Antibiotikaresistenta bakterier i kycklingstallar kan bekämpas

Bättre desinficering kan minska förekomsten av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i kycklingstallar. Det visar Oskar Nilsson i en avhandling från SLU. Han ger också en möjlig förklaring till att vankomycinresistens finns kvar bland enterokocker trots att vankomycin inte används i uppfödningen.

Enterokocker förekommer naturligt i djurs och människors tarmflora. Normalt är dessa bakterier ganska harmlösa, men de har blivit en allt vanligare orsak till sjukhusförvärvade infektioner. Ett särskilt bekymmer är de enterokocker som utvecklat resistens mot vankomycin, ett viktigt antibiotikum inom intensivvården.

Under början av 2000-talet ökade förekomsten av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) hos svenska slaktkycklingar, trots att varken vankomycin eller liknande antibiotika används i uppfödningen. Oskar Nilsson har i sitt doktorsarbete utrett bakgrunden till denna ökning, liksom förutsättningarna att minska förekomsten av VRE. För även om kycklingarna inte blir sjuka av VRE är det oönskat att de bär på dem, eftersom VRE kan spridas via livsmedel och eventuellt påverka läget i sjukvården.

Arbetet har visat att de varianter av VRE som finns bland svenska slaktkycklingar inte hör till dem som är vanligast hos människor i Sverige. Dessutom visade det sig att ökningen av VRE hos svensk slaktkyckling beror på att en enskild klon har spridit sig inom produktionen. Hur denna spridning gått till och vad som ger just denna klon fördelar jämfört med andra är dock inte känt.

I avhandlingsarbetet upptäcktes att nedsatt känslighet för ionoforen narasin, som ges till slaktkycklingar för att förebygga tarminfektioner med koccidier, kan föras över mellan enterokocker tillsammans med resistens mot vankomycin. Troligen sitter de gener som ger de båda egenskaperna nära varandra i enterokockernas arvsmassa. Därmed skulle användningen av narasin eventuellt kunna bidra till att både den minskade känsligheten för narasin och resistensen mot vankomycin blir kvar i enterokockerna. Men att så är fallet är ännu inte visat.

Oskar Nilssons undersökningar hos olika slaktkycklingproducenter visar också att det är mycket svårt att bli av med VRE från gårdarna. Trots att kycklingstallarna rengjordes fanns smittan kvar och kunde kolonisera nästa omgång kycklingar. Mängden VRE som finns kvar, och andelen kycklingar som bar på VRE skilde sig dock mellan gårdarna, vilket tyder på att förekomsten av VRE kan minskas.

Ett praktiskt desinficeringsförsök bekräftade att förekomsten av VRE bör kunna minskas i svensk slaktkycklingproduktion. En desinficeringsmetod som kombinerar het vattenånga och formalin visade sig ha större effekt mot VRE än de metoder som normalt används idag.

– Kanske går det till och med att helt få bort dem, säger Oskar Nilsson.

-----------------------------------------------------------

Veterinär Oskar Nilsson, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Vancomycin resistant enterococci in Swedish broilers: Emergence, epidemiology and elimination.

Tid: Onsdag den 1 juni 2011, kl 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Pål Jarle Johnsen, Universitetet i Tromsø, Norge

Mer information: Oskar Nilsson, 018-67 44 92, Oskar.Nilsson@sva.se

Arbetet har genomförts i ett samarbete mellan SLU och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8125/

http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Antibiotikaresistens/Anmalningspliktig-resistens/VRE/

Pressbild (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):

• Oskar Nilsson. Foto: Helena Ohlsson, SVA

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/