Gå direkt till innehåll

Ämnen: Livsmedel, livsmedelsteknik

  • Professor Björn Vinnerås vid SLU och Nicola Parfitt från Sanitation365 framför de nyutvecklade Kissamajorna. Foto: Niklas Storm / SLU

    Forskare satsar på rekordstor insamling av kiss på Valborg

    Forskningsprojekt vid SLU och Sanitation360 samlar in 20 000 liter urin under Valborg i Uppsala. Målet är att utveckla hållbar gödsel genom urinbehandling, vilket minskar behovet av konstgödsel och bidrar till ölets kretslopp. Ny pissoar testas.

  • SM i Klimatspel utmanar Sveriges elever

    SM i Klimatspel utmanar Sveriges elever

    SM i Klimatspel vill engagera elever på högstadiet och gymnasiet med utmaningen: Fixa matsystemet, rädda den biologiska mångfalden och klimatet! Vinnarna får laga en hållbar lyxlunch med kocken Paul Svensson och pågår mellan 15 april till 15 juni.

  • Mogna åkerbönor. Foto: Åsa Grimberg

    Har lagt grunden för förädling av nya nordiska sorter av åkerböna

    Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.

  • Mjölkkor. Foto: David Stephansson

    Mindre ”djursvinn” på ekologiska nötkreatursgårdar

    En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.

  • Svampen ribbsopp upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt och konkurrerar med inhemska rödlistade mykorrhizasvampar. Foto: Tommy Knutson

    Ny riskklassificering av främmande arter

    SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.

  • Åsa Domeij är 2025 års SLU-alumn. Fotograf: Elin Andersson

    Åsa Domeij utsedd till årets SLU-alumn

    Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood har utsetts till Årets SLU-alumn. Med ett långvarigt engagemang för hållbar utveckling, både inom politiken och livsmedelssektorn, har hon bidragit till att driva på omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Åsa Domeij tog examen från agronomprogrammets mark/växt-inriktning vid SLU år 1987.

  • Höns på dåvarande Ekhaga försöksgård vid SLU. Fotograf: Mats Gerentz

    Ny AI-metod kan förbättra bröstbenets hälsa hos värphöns

    Upp till 90 procent av världens värphöns drabbas av bröstbensskador – smärtsamma frakturer och deformationer som påverkar både djurvälfärden och äggproduktionen. I en doktorsavhandling vid SLU har man utvecklat en AI-baserad metod som kan identifiera och analysera bröstbenens kvalitet på ett effektivt sätt.

  • Odlingsförsök i Kina, med utrustning som mäter metanhalten i luften. Foto: Yunkai Jin

    Nytt högavkastande ris som ger kraftigt minskade metanutsläpp har utvecklats vid SLU

    Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.

  • Angrepp av axfusarios på veteax som infekterats med svampen Fusarium graminearum. På det övre axet, som dessförinnan hade besprutats med ett RNA-preparat, hade betydligt färre kärnor angripits. Foto: Poorva Sundararajan

    Gensläckarsprej som bekämpar spannmålssjukdom är säker för miljön

    Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.

  • Ankole-kon med de väldiga hornen är en inhemsk ras i Rwanda. Många mjölkkor är dock korsningar mellan dessa och europeiska kor med liknande ursprung som svenska låglandskor. Foto: Renée Båge

    Bättre barnhälsa i Rwanda genom utbildning av fattiga mjölkbönder

    I Rwanda har komjölk en avgörande betydelse för barns tillväxt, men landet kämpar med låg mjölkavkastning och bristande mjölkkvalitet. I en fältstudie bland fattiga hushåll i norra Rwanda upptäcktes Salmonella i vart fjärde mjölkprov och 27 procent av småbarnen var hämmade i sin utveckling. En positiv slutsats är att det går att åstadkomma stora förbättringar med enkla och billiga åtgärder.

  • Att slå ihop mindre betesfållor och restaurerad naturbetesmark för att skapa stora sammanhängande betesfållor är en väg till lönsammare nötköttsproduktion. Foto: Kristina Holmström

    Så går det att tjäna pengar i svensk nötköttsproduktion

    Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.

  • Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och beredskap i lantbruket i tider av kris och krig. Det är några högaktuella ämnen på Jordbruksekonomisk konferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 27 november.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

    Ny broschyr: Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig

    En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.

  • Nutidsmänniskan lever i en värld med en uppsjö av kemikalier överallt, även i kläderna vi bär, i maten vi äter och i luften vi andas. Foto: David Stephansson

    Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

    Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.

  • Ett fält med odlat höstvete i Sverige. Fotograf: Hanna Sjulgård

    Så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk

    En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.

  • Fr v: Helen Göransson, bankchef, Sparbanken Skåne, Christina Lunner Kolstrup, dekan SLU Alnarp, Birhanu Worabo Halabo, Naga Charan Konakalla och Ramesh Vetekuri. Foto: Anette Neldestam Larsson

    Sveriges största innovationspris inom den gröna näringen har delats ut

    Den 23 oktober uppmärksammades projekt som utmärkt sig som särskilt innovativa, nyskapande och bidragande till en grönare näring. I samarbete mellan Sparbanken Skåne och SLU delades totalt 400 000 kronor i prispengar ut till fem projekt som löser hållbarhetsutmaningar inom lantbrukssektorn.

    Priserna delades ut i samband med lanseringen av SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primä

Visa mer