En ny studie visar att floder och bäckar frigör forntida kol, vilket motsäger tidigare uppfattningar om att utsläpp främst kommer från nyligen nedbrutet organiskt material. Cirka 60 procent av avgasat kol är tusentals år gammalt.
Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns praktiker från jordbruk och vattenbruk samt experter på munhälsa hos djur, trädskadegörare, landskapsfrågor och jordbruksdjurens reproduktion. Fyra av dem är verksamma i Sverige, och en i vardera Finland, Sydafrika och Storbritannien.
Forskningsprojekt vid SLU och Sanitation360 samlar in 20 000 liter urin under Valborg i Uppsala. Målet är att utveckla hållbar gödsel genom urinbehandling, vilket minskar behovet av konstgödsel och bidrar till ölets kretslopp. Ny pissoar testas.
SM i Klimatspel vill engagera elever på högstadiet och gymnasiet med utmaningen: Fixa matsystemet, rädda den biologiska mångfalden och klimatet! Vinnarna får laga en hållbar lyxlunch med kocken Paul Svensson och pågår mellan 15 april till 15 juni.
Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.
Nytt centra för hållbar svensk matproduktion startar vid SLU i Alnarp.
En ny studie från SLU visar att 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd slängs årligen i Sverige, varav hälften innan det når konsumenten. Lösningar som datadelning och rabatter kan minska svinnet med upp till 30 procent.
En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.
SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.
Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood har utsetts till Årets SLU-alumn. Med ett långvarigt engagemang för hållbar utveckling, både inom politiken och livsmedelssektorn, har hon bidragit till att driva på omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Åsa Domeij tog examen från agronomprogrammets mark/växt-inriktning vid SLU år 1987.
Upp till 90 procent av världens värphöns drabbas av bröstbensskador – smärtsamma frakturer och deformationer som påverkar både djurvälfärden och äggproduktionen. I en doktorsavhandling vid SLU har man utvecklat en AI-baserad metod som kan identifiera och analysera bröstbenens kvalitet på ett effektivt sätt.
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och sträckte sig hela 12 dagar längre än i slutet av 1800-talet. Under förra året kom lövsprickningen betydligt snabbare än normalt, till följd av de höga temperaturerna.
Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.
En ny avhandling visar att vildsvin kan öka växtmångfalden i brukade skogar genom att gräva upp jorden. Detta gynnar konkurrenssvaga arter och har positiva effekter på ekosystemet, men kan också påverka andra arter negativt.
Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.
I Rwanda har komjölk en avgörande betydelse för barns tillväxt, men landet kämpar med låg mjölkavkastning och bristande mjölkkvalitet. I en fältstudie bland fattiga hushåll i norra Rwanda upptäcktes Salmonella i vart fjärde mjölkprov och 27 procent av småbarnen var hämmade i sin utveckling. En positiv slutsats är att det går att åstadkomma stora förbättringar med enkla och billiga åtgärder.
Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.
Svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och beredskap i lantbruket i tider av kris och krig. Det är några högaktuella ämnen på Jordbruksekonomisk konferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 27 november.
En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.
Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.
