Extra omvårdnad för unga kor vid kalvning!

När kon just har kalvat är hon extra känsliga för juverinflammation. Detta gäller speciellt förstakalvande kor, enligt Ann Nyman vid SLU. Genom att skydda den unga, nyförlösta kon från hastiga förändringar och ge den foder av god hygienisk kvalitet i samband med kalvningen kan man minska risken för kon att drabbas. ******************* En av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor är juverinflammation (mastit). Sjukdomen är jämförbar med mjölkstockning hos kvinnor och drabbar oftast kor strax efter kalvning. Kon är nämligen extra känslig för infektioner under denna period på grund av att immunförsvaret då är nedsatt. Mastit innebär inte bara ett visst lidande för kon, utan påverkar också kons framtida juverhälsa och mjölkproduktionsförmåga negativt. Mastit är dessutom den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av nötkreatur. Forskning om vilka faktorer i närmiljön, utfodringen och skötseln som kan minska förekomsten av juverinflammationer skulle således gynna både ko och konsument. Ann Nyman visar i sin avhandling vid SLU att perioden runt kalvning är en högriskperiod då många kor, framförallt de som kalvar för första gången, drabbas av mastit, men att skötselåtgärder kan minska risken att de blir sjuka. Några av de åtgärder som minskade risken för mastit hos unga kor var att förhindra direktkontakt med andra, framförallt äldre, kor, före och vid kalvning och att undvika alltför abrupta förändringar vid kalvning. Det visade sig också att utfodringen före, vid och efter kalvning hade betydelse för risken att kon skulle drabbas av mastit. Exempelvis visade det sig att förstakalvande kor som fick majsensilage oftare drabbades av mastiter. En av förklaringarna till detta är att majsensilage lätt blir infekterat med mögel, som i sin tur producerar mögelgifter som påverkar immunförsvaret negativt och ökar risken för mastit. Kor av Svensk röd och vit boskap (SRB) hade bättre juverhälsa än kor av Svensk Holstein (SH). Analys av blodprov tagna från kor i perioden runt kalvning visade att SRB-kor hade en mer fördelaktig ämnesomsättning i denna viktiga period, vilket i sin tur kan vara en förklaring till rasskillnaderna i juverhälsan. Flera av ovanstående saker kan tillämpas direkt i svenska mjölkkobesättningar. Andra områden, t.ex. optimal fodermängd vid kalvning och hur fodermängden påverkar ämnesomsättningen, behöver dock utforskas mer. ****************** Husdjursagronom Ann Nyman, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln "Epidemiological studies of risk factors for bovine mastitis". Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Plats: Ettan, KC, SLU, Ultuna, Uppsala Tid: Fredagen den 5 oktober 2007, kl. 09.15 Opponent: Christine Fourichon, National Veterinary School, Nantes, Frankrike ****************** Mer information: Ann.Nyman@kv.slu.se, 018-67 13 91, 070-530 10 19 Länk till avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001547/ Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, http://www.kv.slu.se ****************** Pressbilder: (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges) Porträtt av Ann Nyman. Foto: Nils Fall, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/AnnNyman/Ann%20Nyman.jpg Ko på bete. Foto: Ann Nyman, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/AnnNyman/kobete.jpg ***************************************************** Nora Adelsköld, forskningsinformatör, hortonom SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 Uppsala Besöksadress: Arrheniusplan 2 A Direkttel. 018-67 17 07, mobiltel. 070-695 17 07 Fax 018-67 35 24 Prenumerera gratis på Notiser från SLU (www.slu.se/notiser)! Titta in i SLU:s kunskapsbank (www.slu.se/kunskapsbank)!