Gå direkt till innehåll

Ämnen: Lantbruk

  • Foto: Mostphotos

    Höjd dieselskatt för jordbruket bättre för miljön: Så kan inkomstbortfallet motverkas

    Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

  • Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och beredskap i lantbruket i tider av kris och krig. Det är några högaktuella ämnen på Jordbruksekonomisk konferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 27 november.

  • Håkan Schroeder, vicedekan vid LTV-fakulteten, SLU, Helen Göransson, bankchef, Sparbanken Skåne och Christina Lunner Kolstrup, dekan vid LTV-fakulteten, SLU. Foto: Johanna Grundström.

    50 miljoner satsas på nytt kunskapscentrum för hållbar matproduktion i Alnarp

    SLU och Sparbanken Skåne grundar gemensamt ett forsknings- och utbildningscentrum för primärproduktion vid SLU i Alnarp. I fokus står omställningen till mer hållbara produktionsprocesser inom jordbruk och trädgårdsnäring i det första ledet av livsmedelskedjan. Redan till årsskiftet ska verksamheten vara i gång med en ny centrumledare på plats.

  • Foto: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, MYNAK

    Stor enkät undersöker lantbrukares psykiska hälsa (70 characters)

    För att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande går nu en stor enkät ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet. Enkäten innehåller frågor om drivkrafter, utmaningar, stress och välbefinnande. Avsändare är en grupp forskare från SLU och Lunds universitet, som på uppdrag av Jordbruksverket kartlägger hur arbetsmiljö och livssituation upplevs.

  • En jordlöpare har hittat en av de fröplattor som forskarna satt ut på fältet. Foto: Eirini Daouti

    Fröätare hjälper oss att bekämpa ogräs på åkern

    Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement.

  • Lantbrukares tankar om ändrade förutsättningar och om framtiden i ny rapport

    Lantbrukares tankar om ändrade förutsättningar och om framtiden i ny rapport

    I en ny rapport, ”Sveriges förändrade lantbruk: lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden”, redovisas en intervjustudie med 40 lantbrukare från tre olika svenska jordbruksregioner. Nu bjuder författarna in till ett digitalt diskussionsmöte kring rapporten och kring lantbrukets förutsättningar i Sverige i framtiden. Mötet sker den 29 maj kl 14–15.

  • Svenskt jordbruk kan utnyttja kapital och sidoverksamheter mer effektivt

    Effektiviteten i jordbruksverksamhet kan variera mellan olika regioner. För att se om det finns utrymme att öka effektiviteten har forskare undersökt skillnaderna i effektivitet mellan svenska län. Det största förbättringsutrymmet visade sig finnas i utnyttjandet av kapitalutrustningen. Även effektiviteten i verksamheter som utövas vid sidan av jordbruk kan förbättras.

  • Somatiska embryon av gran utvecklas till flera identiska individer i en petriskål. Foto: Eva Persson

    Överraskande upptäckt kan ge mer motståndskraftiga plantor

    Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk kan nu visa att granplantor som förökats med kloningsmetoden somatisk embryogenes är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt. Det är troligen själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan, vilket gör att upptäckten är av brett intresse för växtskyddsfrågor.

  • Pollenkorn i ståndarknapp hos backtravsplanta. Foto: Germán Martínez

    Barriär för växtförädlare allt närmare en lösning

    Ett stort problem för växtförädlare är att frövitan inte utvecklas normalt vid korsningar av växter med olika kromosomtal. Claudia Köhlers labb vid SLU har steg för steg undersökt hur problemet uppkommer, och har nu beskrivit den molekylära grunden för den s.k. triploida spärren. Målet är en metod som gör det lätt att föra över åtråvärda egenskaper från vilda släktingar till moderna grödor.

  • Nya praktiska råd om etablering av energiskog

    Nya praktiska råd om etablering av energiskog

    Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar, och därför är det viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Om detta berättar Stina Edelfeldt i en avhandling från SLU. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar t.ex. risken för luckiga bestånd. Och kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen.

  • Modernt beslutsstöd ska ge lönsammare majsodling

    Ständigt nya majssorter gör det svårt för odlarna att välja rätt. Nu ska SLU-forskare från Umeå, Uppsala och Alnarp ta fram ett modernt beslutsstöd som visar vilka sorter som passar bäst i olika delar av landet. Bättre sortprovning, tillväxtmodeller och foderanalyser är tre viktiga komponenter i det nya forskningsprojektet.

  • Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel

    Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel

    Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!

  • Nygammal foderväxt med potential

    Nygammal foderväxt med potential

    Esparsett är en proteinrik foderväxt som har odlats länge i Europa, men som under senare decennier har ersatts av mer högavkastande grödor. Esparsetten är proteinrik och dess innehåll av tanniner har en positiv effekt på proteinomvandlingen under djurens matsmältning. Det har Martin Lorenz funnit under sitt doktorsarbete vid SLU.

  • Turistprojekt ska locka danskar och svenskar över Öresund

    Öresundssafari med rytande kronhjortar, vildsvin och örnar i Skåne å ena sidan. Historiska jakt- och kulturlandskap i Nordsjälland å andra sidan. Projektet Øreferie, som leds från SLU Alnarp, har utvecklat en hållbar semester på landsbygden i Öresundsregionen. Syftet är att locka invånarna här att ta turen över sundet till nya semestermål.

  • Landskapet berättar om livet i bäcken

    Landskapet berättar om livet i bäcken

    Livsvillkoren för vattenlevande insekter, flodpärlmussla och öring kan förutspås genom analys av det omgivande landskapets mosaikartade sammansättning. Johan Törnblom vid SLU menar att sådana landskapsanalyser bör användas mer som beslutsunderlag i natur- och vattenförvaltningsfrågor.