Gallmyggorna dubbelt så många – forskarpar fann mer än hundra nya arter

På lördag 22 maj är det Internationella dagen för biologisk mångfald. I strömmen av nyheter om stora hot mot vår biologiska mångfald är det roligt att kunna rapportera att kunskapen om den mångfald vi ännu har kvar ökar för varje år.

Insektsforskaren Mathias Jaschhof och hans fru Catrin har mer än dubblerat antalet kända svenska arter av gallmyggor i underfamiljen Lestremiinae genom sin forskning.  Under Mathias tid som postdoktoral vid Naturhistoriska riksmuseet för några år sedan hittade de 59 nya arter för Sverige och nästan lika många – 44 arter – som var helt okända för vetenskapen.

Det tyska forskarparet har i dagarna åter anlänt till Sverige – denna gång för att utforska en närbesläktad grupp gallmyggor, Porricondylinae. Gallmyggorna finns framför allt i skog och en stor del av de kända arterna hittar man i våra nordliga barrskogar.
– Men du behöver inte vara rädd för dem, berättar Mathias, de sticks inte. Arternas levnadssätt är dåligt känt, trots att många av dem är vanliga. Larverna lever av att äta svamp i död ved och andra döda växtdelar.

Innan Mathias började sin postdoc var ca 100 arter kända inom gruppen Lestremiinae – tre år senare hade antalet stigit till 203. Mathias och Catrin gick igenom tiotusentals gallmyggor, insamlade dels av dem själva, dels av Svenska Malaisefälleprojektet som är ett omfattande inventeringsprojekt med stöd av Svenska artprojektet.
– Det var ett stort jobb, men mycket givande, berättar de.

Både Mathias tidigare projekt och det nya gallmyggeprojektet har stöd av Svenska artprojektet vid ArtDatabanken. Några av de nybeskrivna arterna har fått namn efter svenskar eller svenska organisationer: En av arterna – Aprionus victoriae – är uppkallad efter Kronprinsessan Victoria, Svenska artprojektets beskyddarinna. Ytterligare en art – Monardia malaisei – hedrar svensken Réne Malaise, som på 1930-talet uppfann Malaisefällan, en tältliknande struktur som används över hela världen för att samla in flygande insekter. En tredje art – Campylomyza stegetfore – har fått sitt namn av Steget Före, en grupp inom Naturskyddsföreningen som inventerar skyddsvärda skogar i Norrbottens län.

Förra året var Mathias och Catrin på en första tur för att samla in gallmyggor av gruppen Porricondylinae. Resultatet blev att antalet kända arter ökade från 25 till över 100 arter.
– I år har vi tänkt besöka artrika skogar från Stenshuvud, Skåne i söder via bland annat Omberg och Fiby urskog till naturskogar i Västerbottens län i norr. Vi hoppas att årets sommar blir lite varmare och mindre regnig än 2009, då blir det lättare att hitta och samla våra arter, avslutar Mathias och Catrin.

Så håll tummarna för bra sommarväder både för gallmyggeforskarna och för oss andra!

Mer information:
Mathias Jaschhof, mjaschhof@yahoo.de
Rickard Sundin, Svenska artprojektet, ArtDatabanken SLU, tel 018-67 25 74, mobil 070 580 25 74; E-post:  rikard.sundin@artdata.slu.se
Ulf Gärdenfors, chef program taxonomi, ArtDatabanken SLU, tel 018-67 26 23, mobil 070-678 54 32 E-post: ulf.gardenfors@artdata.slu.se
Johan Samuelsson, progr.chef Info ArtDatabanken SLU, tel 018-67 34 09, mobil 070-679 34 09; johan.samuelsson@artdata.slu.se

Bilder:

1) Mathias och Catrin sorterar dagens fångst. Fiby urskog, Juli 2009.
2) På jakt efter gallmyggor. Kivach, Karelen, Maj 2005.
3) Insamling av gallmyggor över murken aspstam. Fiby urskog, augusti 2005.
4) En gallmygge-hona av släktet Dicerura vilar i mossan.
Foto: Mathias och Catrin Jaschhof