Pressmeddelande -
Genetiken bakom klapphingst kartläggs vid SLU
När hästar föds som klapphingstar innebär det såväl ökad risk för djuret vid kastration som högre kostnader för djurägaren. En studie har nyligen inletts vid SLU för att undersöka de genetiska orsakerna till att vissa hästar föds som klapphingstar.
Fenomenet, som även kallas kryptorkism, eller ofullständig testikelnedvandring, innebär att en eller båda testiklarna inte vandrar ned i pungen, utan återfinns i buken eller i kanalerna som förbinder bukhålan med pungen, de så kallade inguinalkanalerna.
- - Klapphingstar innebär en ekonomisk belastning för hästägaren då det oftast är förenat med högre kostnader att kastrera en klapphingst. Det innebär också en ökad risk för hästen under själva kastrationen. Studier på andra arter har visat att det finns en ökad risk för tumörbildning i kryptorkida testiklar.
Det säger Jeanette Axelsson, forskare på institutionen för husdjursgenetik vid SLU som arbetar med studien. Forskningen görs i samarbete med Gabriella Lindgren och Sofia Mikko på samma institution, samt Hans Broström på institutionen för kliniska vetenskaper, SLU.
EJ GODKÄNDA FÖR AVEL
Kastration är att rekommendera för alla klapphingstar då kryptorkism innebär kassation för avel inom de allra flesta raser. Klapphingstar med en normal, nedvandrad testikel (unilaterala klapphingstar) är oftast även fullt fertila och har en full hormonproduktion, vilket innebär att de både kan och vill betäcka ston om det finns möjlighet.
Bilaterala klapphingstar, det vill säga, klapphingstar med båda testiklarna i buken eller i inguinalkanalerna, är oftast infertila, men har en hormonproduktion som är fullt tillräcklig för att aktivera hingstbeteende, även om den inte är lika hög som hos en normal hingst eller en unilateral klapphingst.
Kryptorkism är en av de vanligaste medfödda missbildningarna och förekommer hos bland annat människor, får, getter, hundar och hästar. Fördelen med att använda husdjur som hästar vid studier av genetiska sjukdomar är att man ofta kan hitta många individer i samma familj, vilket kan öka chanserna till att lokalisera gener som är associerade med defekten.
DNA för de genetiska testerna kan enkelt utvinnas ur ett vanligt blodprov och alla hästar som deltar i studien anonymiseras.
Just nu pågår provinsamling i samarbete med ATG-klinikerna i Mantorp, Åby, Färjestad, Visby, Umåker och Örebro samt djursjukhusen i Uppsala och Strömsholm, samt Mälarens hästklinik, för att samla så många prover från drabbade individer som möjligt.
Mer information:
Jeanette Axelsson, institutionen för husdjursgenetik, SLU 070-5462611
