Gå direkt till innehåll
Kan svårfångade gäddor övervakas med DNA-metoder?

Pressmeddelande -

Kan svårfångade gäddor övervakas med DNA-metoder?

Gäddan är en viktig rovfisk i sjöar och kustvatten och har stor betydelse för ekosystemens funktion. Trots det är gäddan eftersatt i miljöövervakningen, delvis på grund av att den är svårfångad med traditionella övervakningsmetoder. Ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU ska nu utveckla och utvärdera hur och om eDNA kan användas för skonsam övervakning av gäddbestånd i Sverige.

Som rovfisk har gäddan en oerhört viktig roll i näringsväven. Genom att äta arter som mört och storspigg håller den till exempel nere mängden småfisk. Något som i slutändan minskar mängden växtplankton och fintrådiga alger, vilket ger friskare vatten. Gäddan är också en populär fisk bland sportfiskare.

- Trots att gäddan har så stor ekologisk och socioekonomisk betydelse har vi idag svårt att följa beståndsutvecklingen. Det beror bl.a. på att det är svårt att fånga gädda med de nät och ryssjor som används i dagens standardiserade provtagning, säger Anti Vasemägi, professor vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Det finns tecken på att vissa gäddbestånd längs Östersjökusten gått ner dramatiskt sedan 1990-talet. Det kan ha flera orsaker; predation från storspigg under tidiga livsstadier, ökande populationer av skarv och säl, ökat fisketryck, samt försämrad miljö i gäddans föryngringsområden.

- Vi behöver öka vår kunskap om bl.a. gäddans betydelse i ekosystemet. Då krävs det att robusta och kostnadseffektiva övervakningsmetoder utvecklas, så att förvaltningen kan fatta välgrundade beslut om resursanvändning och bevarande Vi hoppas att eDNA ska bli en sådan metod, säger Anti Vasemägi.

eDNA är en DNA-baserad analysteknologi som gör det möjligt att via vattenprov identifiera vilka organismer som finns i vattendrag, sjöar eller kustområden. Tekniken utvecklas snabbt och förväntas kunna bidra till bättre och effektivare miljöövervakning. En viktig del i detta arbete är att utveckla kvantitativa metoder för att kunna uppskatta hur mycket det finns av olika organismer.

SLU Aquas projekt om utvärdering av eDNA för miljöövervakning av gäddbestånd heter ePIKE och leds av Anti Vasemägi tillsammans med Martin Ogonowski, Patrik Bohman och Göran Sundblad.

Följ projektet på Researchgate: https://www.researchgate.net/project/The-applicability-of-eDNA-for-monitoring-pike-abundance-ePike

Projektet finansieras av medel från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. 

Kontakt:

Anti Vasemägi, professor, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), anti.vasemagi@slu.se, 010-478 42 77

Martin Ogonowski, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), martin.ogonowski@slu.se, 010 478 42 08

Patrik Bohman, forskningsassistent, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), patrik.bohman@slu.se, 010 – 478 42 17

Göran Sundblad, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), goran.sundblad@slu.se, 010 478 42 92


Ämnen

Presskontakt

Sofia Bureborn

Sofia Bureborn

Kommunikatör Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) 010-478 42 15

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.