Kraftig nedgång för pärlugglor i Västerbotten

Antalet häckande pärlugglor har minskat kraftigt i Västerbotten de senaste 30 åren. Det visar resultat från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå. Färre sorkar är en trolig förklaring till nedgången.

Forskare vid SLU i Umeå har satt upp flera hundra pärluggleholkar i barrskogarna i Västerbottens inland. Därefter har de besökt samtliga holkar flera gånger varje vår för att räkna fågelägg och ringmärka ungar. Nu visar resultaten att antalet häckningar har minskat gradvis och med totalt mer än 75 procent sedan år 1980.
– Pärlugglan lever nästan uteslutande på sork. Därför följer antalet pärlugglor tillgången på sork, som normalt varierar med många sorkar vart tredje eller fjärde år och få sorkar däremellan, säger Birger Hörnfeldt som är professor vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.

Det forskarna nu ser är att det är färre pärlugglor som häckar även vid god sorktillgång.
– I år har vi exempelvis bra med sork i markerna, men ändå har vi bara häckning i nio procent av holkarna. Det kan jämföras med början på 1980-talet då andelen bebodda holkar var cirka 45 procent, säger Birger Hörnfeldt.

En trolig förklaring är att det skett en generell nedgång i antalet sorkar på våren under de senaste trettio åren. Denna nedgång beror i sin tur förmodligen främst på varmare vintrar, men delvis även på skogsbrukets förändring av landskapet.
– Anledningen till att vi fortsätter driva det här projektet är inte bara för att vi vill följa pärlugglans förekomst i markerna. Pärlugglands beståndsutveckling visar också hur det kan gå för andra arter som är beroende av sork för sin överlevnad, säger Birger Hörnfeldt.

Kan bli rödlistad
ArtDatabanken sammanställer vart femte år den svenska rödlistan, som tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige. De känner till att även ornitologer rapporterat att pärlugglan mer eller mindre försvunnit som häckfågel i vissa områden.
– Vid nästa rödlistningstillfälle kommer vi att ha tillgång till mer data för pärlugglan. Därför kan den då bli föremål för rödlistning om den hittills observerade minskningen fortsätter, säger Martin Tjernberg som är fågelexpert på ArtDatabanken, SLU.

Kontakt: Birger Hörnfeldt (birger.hornfeldt@vfm.slu.se), 090–786 82 68, mobil 070–552 53 28, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.

Verksamheten anknyter till program Klimat, Skog (Vilt) och Biologisk mångfald inom SLU:s miljöanalys.