Pressmeddelande -
Linné ordnade – men inte mossor
Mannen bakom mossorna, bryologins fader, är Johann Hedwig. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln.
- Mossornas sexliv fascinerade Johann Hedwig, tysk läkare och hobbybotanist. Tack vare ett skickligt utnyttjande av mikroskop kunde han som förste person se hur mossornas sporer gror. Carl von Linné var inte alls lika intresserad av de blomlösa växterna, vars "bröllop" enligt honom "sker i lönndom", säger Tomas Hallingbäck, en av landets främsta mossexperter och en av författarna till den senaste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
I den sjunde boken av praktverket Nationalnyckeln, som ges ut av ArtDatabanken SLU, har den senaste tekniken vid fotografering med mikroskop använts för att få fram unika detaljer och strukturer hos bladmossorna. Bland annat visas mossornas förökningsorgan på ett helt ogenerat sätt.
Det är framför allt tuvbildande mossarter, de flesta med sporkapseln i toppen av skotten, som behandlas i denna Nationalnyckelns andra volym om bladmossor. Några av dessa färg- och formrika arter växer på döda djur och spillning. Andra finns på bark, sten och jord i skuggiga och fuktiga områden.
Flera av arterna är mycket sällsynta och betydelsefulla för svensk naturvård. Bland annat har Sverige, enligt EUs art- och habitatdirektiv, ett stort ansvar för styv kalkmossa Tortella rigens. Nu hotas arten, som nästan enbart förekommer i Sverige, av kalkbrytning på norra Gotland. Även den decimeterlånga och omisskännliga piprensarmossan Paludella squarrosa blir allt mer sällsynt i södra Sverige där dess huvudsakliga växtplats, rikkärren, i många fall har odlats upp. En vacker "doldis" är den rödlistade sågtrumpetmossan Tayloria serrata, som i modern tid enbart har påträffats i en frodig kalkrik fjällbjörkskog i Lappland. Lika ovanlig är polarrundmossan Rhizomnium andrewsianum. Idag finns den på en enda bergstopp i Padjelanta nationalpark, och med ett varmare klimat försvinner troligtvis denna arktiska art från Sverige.
Titel: Bladmossor: Kompaktmossor-kapmossor. Bryophyta: Anoectangium-Orthodontium
Författare: Tomas Hallingbäck, Niklas Lönnell, Henrik Weibull.
Bild: Tomas Hallingbäck, Pollyanna von Knorring, Magda Korotynska, Christopher Reisborg, Malin Birgersson.
Fackredaktör: Maria Rolf.
Utgivning: 20 november 2008
Volymen omfattar 292 arter fördelade på 60 släkten och är den andra av flera planerade.
Antal sidor: 504
Kontaktpersoner vid ArtDatabanken SLU
Christer Engström (chefredaktör) 018-67 22 53, 0702-15 04 92
Maria Rolf, (fackredaktör) 018-67 24 99
Tomas Hallingbäck, (mossexpert) 018-67 24 67
Johan Samuelsson (pressansvarig) 018-67 34 09, johan.samuelsson@artdata.slu.se
Mattias Wallén (info, webb, bildmaterial) 018-67 26 63
Högupplösta bilder finns här:
http://www.nationalnyckeln.se/press
Användarnamn: Nationalnyckeln08
Lösenord: Bladmossor292
Fakta
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är vårt lands hittills största bokprojekt. I det omfattande referensverket ska Sveriges flercelliga växter, djur och svampar beskrivas i populärvetenskaplig form. Medel till projektet har anslagits av riksdagen, och Sverige är det första landet i världen att beskriva sina arter på detta sätt. Nationalnyckeln ges ut av ArtDatabanken vid SLU i Uppsala.
