Pressmeddelande -
Människan drar nytta av forskning kring hund
Hunden och dess sjukdomar står i centrum för det omfattande forskningsprojektet LUPA som startade för drygt ett år sedan. Men i slutänden är det människan som kan dra nytta av forskningen som görs på anslag från EU inom ramen för det 7:e ramverket.
LUPA är ett forskningsprojekt med 22 parter i tolv europeiska länder där svenska forskare är tongivande. Totalt är över 30 svenska forskare involverade, varav 20 från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Projektet löper under fyra år och har anslag på 13 milj Euro (cirka 130 miljoner kronor).
- Både människa och hund tjänar på projektet - här finns tydliga komparativa effekter. Även om forskningen görs på hundar så kommer resultaten också att gynna oss människor, säger veterinär Åke Hedhammar, professor vid SLU i Uppsala.
Dagens hundar delar våra liv i betydligt högre utsträckning än något annat husdjur. Hundar lever i samma boendemiljö som vi, den kanske äter delar av vår mat, den får lika mycket eller lite motion som husse eller matte och den drabbas av samma sjukdomar som vi människor.
Just detta faktum är grunden för LUPA. Hunden tjänar som modell för både sjukdomar och fysiologiska variationer inklusive beteende. Det genetiska arvet är en viktig utgångspunkt. Avancerad teknik inom molekylärgenetik är verktygen för att upptäcka vilka gener som påverkar olika sjukdomars uppkomst och vilka hundraser som drabbas hårdast.
Omfattande härstamnings- och sjukdomsdata om ett stort antal hundar är viktiga underlag för de molekylärgenetiska studierna . I Sverige har forskarna tillgång till unika databaser genom samverkan med Svenska Kennelkubben och djurförsäkringsbolaget Agria.
Hela projektet bygger på forskning där man tar till vara kunskaper om hundar med spontant uppkomna sjukdomar. Det handlar om t ex allergiska eksem, cancer, diabetes, hjärtfel, autoimmuna sjukdomar och reumatiska sjukdomar.
Resultaten av forskningen kommer att ha betydelse för hur dessa sjukdomar hos både hund och människor kan behandlas och förebyggas.
En av forskarna inom LUPA är Kerstin Lindblad-Toh, nytillträdd professor vid Uppsala universitet och sedan längre tid verksam vid Broad institute i USA. Hon ledde för ett antal år sedan arbetet med att kartlägga hundens hela arvsmassa och kunde bland annat påvisa hur lik den var människans. Genombrottet blev startskottet för en mängd möjliga forskningsområden samt erbjuder också tydliga genvägar för att nå resultat.
- Hittills har forskningen gått över förväntan inom de olika delprojekten, tycker Åke Hedhammar. I den svenska gruppen från SLU och Uppsala universitet har vi regelbundna avstämningar vilket är mycket givande. Vi har också tätt samarbete med forskarna i de andra länderna.
Inom ramen för LUPA-projektet genereras ett stort antal prover från undersökta hundar. Dessa kommer att sparas för framtiden genom en biobank som nu byggs upp vid SLU. Biobanken med omfattande data om varje hund blir en unik resurs för framtida medicinsk forskning.
Forskningsprojektet LUPA ska i första fasen pågå 2008-2011 och har en budget på 130 miljoner kronor. Projektet koordineras av en administratör baserad i Belgien som bland annat producerar LUPA:s hemsida http://www.eurolupa.org/
För mer information kring forskningsprojektet LUPA vid SLU:
Kontakta Åke Hedhammar, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, SLU 018-67 13 55 eller 070 6222 796 ake.hedhammar@kv.slu.se goran.andersson@hgen.slu.se jens.haggstrom@kv.slu.se helene.hamlin@kv.slu.se
Specifikt om molekylärgenetik: Göran Andersson, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-471 49 03
Specifikt om kardiologi (hjärtforskning) : Jens Häggström, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, SLU 018-67 21 24
Specifikt om reumatiska och andra autoimmuna sjukdomar: Helene Hamlin, universitetsadjunkt vid institutionen för kliniska vetenskaper, SLU 018-67 14 68