Ny SLU-kurs om grisens välfärd

Hur kan missförhållanden inom modern grishållning förebyggas? Såväl god hälsa som möjlighet till naturligt beteende är viktiga frågor att ta hänsyn till. En ny kurs vid SLU ska förbättra kunskapen.

Nu arrangerar Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) en kurs med syfte att förbättra kunskaperna om grisars behov, kopplade till både hälsa och beteende, för att en god djurvälfärd ska kunna uppnås.

Kursen, som hålls vid flera tillfällen under 2010, har initierats efter den debatt som djurrättsaktivister startade i media om deras syn på missförhållanden inom grishållningen. Första kursen hålls 21-22 april vid SLU i Skara.

Ett 2-dagars kursprogram har tagits fram, som belyser olika aspekter av modern grishållning. Kursen tar upp allt ifrån grisens medfödda beteende och de krav detta ställer på uppväxtmiljön, om etiska aspekter på att hålla djur samt det juridiska regelverk som omgärdar hållningen av grisar.

Viktigt med samsyn

Lärare och forskare, samt anställda på Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU, har tagit fram ett bildmaterial som ska belysa svensk grishållning. Parallellt med utvecklingen av detta kurspaket har Jordbruksverket haft ett projekt med syfte att arbeta fram var gränsen för acceptabel grishållning går.

Kursen vänder sig i första hand till länsveterinärer, jurister, djurskyddshandläggare samt rådgivare som arbetar inom länsstyrelsen, samt besättningsveterinärer.

- Syftet är att definiera var ribban ska ligga. Det är viktigt att alla parter ska ha en samsyn om hur acceptabel grishållning ser ut, säger Mats Sjöquist, föreståndare för Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU.

- Det ska finnas en samsyn mellan alla yrkeskategorier som handhar denna fråga. Från producenter, rådgivande veterinärer, till kontrollanter och jurister.

För att uppnå denna samsyn ska även det bildmaterial som används under kursen vara tillgängligt för producenterna.

Länsstyrelserna kontrollerar

I Sverige finns idag ett väl genomarbetat regelsystem för djurskydd för gris, genom djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och Jordbruksverkets föreskrifter (DFS 2007:5, saknr L100).

Den officiella djurskyddskontrollen flyttades för drygt ett år sedan över från kommunerna till länsstyrelserna, vilket förbättrar möjligheterna till samordning och likvärdig kontroll. Dock har många länsstyrelser påtalat att deras arbete påtagligt försvåras av resursbrist

Den svenska grisnäringen skakades under hösten 2009 av en omfattande djurskyddsskandal, där djurrättsaktivister filmat och på andra sätt dokumenterat sin syn på missförhållanden på ett antal gårdar. De filmer som visades, bland annat i TV, kan undergräva förtroendet för svensk grisproduktion.

Efter dessa ”avslöjanden” har flera länsstyrelser genomfört riktade kontroller av djurskyddet i grisbesättningar. Jordbruksverket har, tillsammans med näringen och länsstyrelserna, utarbetat ett system för att låta även besättningsveterinärerna utföra rutinmässiga djurskyddsbesiktningar.

Nationellt centrum för djurvälfärd ger kurserna om grisproduktion under våren 2010. Under hösten och framöver jobbar de sedan vidare med andra djurslag på motsvarande sätt.

FAKTA:

Nationellt centrum för djurvälfärd (Swedish Center for Animal Welfare - SCAW) bildades vid SLU hösten 2008 med syftet att stödja forskning och utbildning i frågor som rör välfärden för i första hand de djur som används inom lantbruket och inom forskningen. SCAW fungerar  även som ett expertorgan för riksdag, regering och högre myndigheter inom detta område.

Mer information:

Mats Sjöquist, föreståndare för Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU  mats.sjoquist@adm.slu.se

018-67 2251,  070-637 2251