Skip to main content

Ny studie: Tio skäl att bevara gräsmarkerna

Pressmeddelande   •   Feb 20, 2019 12:00 CET

Det gamla jordbrukslandskapet Ängskär - skyddad naturbetesmark i norra Uppland. (Foto: Jan Bengtsson, SLU)

Att naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för biologisk mångfald är välkänt. Men sådana gräsmarker ger oss mycket annat också. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Stockholms och Lunds universitet har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa och Sydafrika. Gräsmarker har betydelse för klimatet, för jordbruket, för vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur. Tänk bara på den lövade midsommarstången i en hage.

Studien har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere som ges ut av Ecological Society of America.

– Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden. De är en viktig del av jordbrukslandskapet som vi har nytta av på många sätt, säger professor Jan Bengtsson, SLU. De har till exempel betydelse för vattenhushållning, bete för djur, klimatet, biologisk mångfald och speglar även vår kulturhistoria.

– Gräsmarkerna i Nordeuropa och Sydafrika skiljer sig åt, berättar Regina Lindborg vid Stockholms universitet. I Sydafrika är de ett naturligt ekosystem medan våra svenska gräsmarker till stor del är en kulturell produkt som kräver bete, röjning eller andra insatser för att hållas öppna. Men trots skillnaderna finns också många gemensamma nämnare mellan gräsmarkerna i olika delar av världen.

I Europa har gräsmarkerna minskat dramatiskt och det finns bara en bråkdel kvar om man jämför med hur landskapet såg ut för hundra år sedan. I Sydafrika finns fortfarande stora gräsmarksområden kvar även om de minskar när många av dem plöjs upp till åker.

– Vår kartläggning breddar bilden av vad gräsmarkerna gör för oss. Att de har betydelse för biologisk mångfald har uppmärksammats men inte lika många tänker på att de kan motverka klimatförändringar och att de kan bidra till matproduktion på marker som inte kan odlas upp, säger Jan Bengtsson. De behöver både bevaras och skötas så att de kan fortsätta bidra med många olika nyttor till samhället - de är viktiga för att skapa framtidens mångfunktionella jordbrukslandskap.

Tio saker som gräsmarkerna bidrar med, enligt forskarnas kartläggning:

  1. Vatten. Gräsmarker binder vatten och minskar risk för översvämning. De är också, särskilt i Sydafrika, viktiga för att människor ska ha tillgång till vatten under torra perioder.
  2. Erosionskontroll. Marker som är täckta av växtlighet året om (till skillnad från många åkrar) motverkar erosion, det vill säga att jorden försvinner. Gräsmarker som inte överbetas minskar vattenavrinningen från markytan och stabiliserar jorden.
  3. Klimat. Permanenta gräsmarker lagrar mycket kol i marken – mycket mer än åkrar och ibland lika mycket som skogsmark.
  4. Foder. Både i Sydafrika och Nordeuropa spelar gräsmarkerna stor roll som betesmarker för djur. De kan ge oss kött och mjölk från marker som inte kan användas som åker.
  5. Pollinering. Pollinatörer som bin och humlor trivs i gräsmarker där det finns många olika slags blommor. Flera studier visar på bättre pollinering i närheten av gräsmark.
  6. Växtskydd. I gräsmarkerna lever nyckelpigor, jordlöpare och andra nyttiga insekter som äter skadeinsekter och därmed bidrar till biologisk bekämpning. Det finns forskning som visar att den biologiska bekämpningen fungerar bättre i landskap som innehåller gräsmarker.
  7. Medicin. I Sydafrika har medicinalväxter från gräsmarker betydelse. Mer än hälften av de traditionella medicinalväxter som finns i handeln kommer från gräsmarker.
  8. Turism, friluftsliv och jakt. Gräsmarker är uppskattade miljöer för vandring, fågelskådning och jakt. Gräsmarker är också ofta omtyckta utflyktsmål
  9. Kulturarv. Ofta finns historiska lämningar, såsom gravhögar, i gräsmarker som hållits öppna i tusentals år. Gräsmarkerna påminner också om vår kulturhistoria, där människor förr slog ängarna med lie för att kunna föda sina djur på vintern – något som naturföreningar och byalag gör ännu i dag som kulturgärning.
  10. Biologisk mångfald. I gräsmarkerna trivs många insekter, växter och fåglar, det är livsmiljö för många hotade arter. Biologisk mångfald är en förutsättning för flera av de andra ekosystemtjänsterna, som pollinering, biologisk kontroll och friluftsliv.

Artikeln:

https://esajournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ecs2.2582

Kontakt:

Professor Jan Bengtsson, SLU, tel 018-67 15 16, jan.bengtsson@slu.se

BILDTEXTER:

Bild 1. Naturbetesmark i Sverige. (Foto Regina Lindborg, Stockholms universitet)

Bild 2. Det gamla jordbrukslandskapet Ängskär - skyddad naturbetesmark i norra Uppland. (Foto Jan Bengtsson, SLU)

Bild 3. Naturliga gräsmarker i KwaZulu-Natal, Sydafrika. (Foto Jan Bengtsson, SLU)

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.