Det samhällsekonomiska värdet av sportfiske är större än man tidigare trott. Det framgår av en doktorsavhandling av Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå. Idag är kunskaperna bristfälliga om det verkliga värdet av sportfiske i Sverige, utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Avhandlingen är ett försök att fylla kunskapsluckan med hjälp av f
Hur reagerar vildsvin på olika förvaltningsmetoder med syfte att minska skador på jordbruksmark? Den är en av frågorna som det nystartade projektet Anpassade skötselåtgärder för vildsvin i syfte att minska skador på jordbruksmark ska ge svar på. De första vildsvinen i projektet märktes i början av augusti på Österlen i Skåne. De individer som märktes var i första hand ledarsuggorna i olika vi
Underbeståndet, det vill säga plantor och småträd i etablerad skog, bidrar till beståndets utveckling i och med att nya träd på det sättet rekryteras in i trädskiktet. Underbeståndet kan även utnyttjas som föryngring efter selektiv avverkning eller kalavverkning. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå presenterar Per-Erik Wikberg modeller för förekomst, täthet och tillväxt för småträd i etablerad s
Skogsägarstrukturen förändras ständigt. Inom en tjugoårsperiod har de flesta fastigheter bytt ägare. Utvecklingen i samhället återspeglas i ägarstrukturen. Trenden är att ekonomiska orsaker spelar allt mindre roll för skogsägandet, att andelen bönder minskar samt att andelen utbor ökar. Engagemang i frågor som rör naturvård, kulturvård, viltvård och skötsel är några exempel på motiv för skogsä
Apikal dominans kallas det fenomen som gör att träd växer uppåt. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har Anders Nordström undersökt de hormoner som reglerar uppåtväxt och förgrening. Han har även utvecklat nya kemiska analysmetoder för att mäta halten av dessa ämnen. Det är väl känt att man genom att klippa av toppskottet på en växt ökar förgreningen på stammen under toppen. Detta fenomen an
Vad tycks om färska hjortron till jul eller påsk? Jakten på skogens guld är över för denna säsong. Men hos forskarna på SLU i Alnarp rustar man sig för ännu större skördar. Här blommar nu ett av värdens första försök att odla hjortron i växthus. Hjortron är en eftertraktad delikatess i Skandinavien. Till råga på allt är bären mycket nyttiga. Hjortron har en hög C-vitaminhalt och innehåller ant
I våra nordliga skogar ökar skogsproduktionen ofta nedför sluttningar, samtidigt som vegetationens artsammansättning ändras. Detta förklaras främst av att kvävetillgången ökar. Kväveomsättningen i sin tur är ett resultat av komplexa interaktioner mellan mark, mikroorganismer och växter. Man vet inte med säkerhet varför kvävetillgången ökar mer än den kvävemängd som transporteras nedför sluttni
Docent Patrik Grahn har av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare utsetts till 2004 års Dalecarliapristagare. Årets kommunpris går till trädgårdsmästare Stefan Lagerqvist och Sävsjö kommun. Priserna delades ut tisdagen den 24 augusti under FSS pågående kongress. Kongressen är i år förlagd till Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och med SLU och Movium, centrum för stadens utemiljö, som vä
Kommer myskoxarna i Sverige att överleva? Sedan 1971 finns det myskoxar i Sverige, men de svenska myskoxarna kan vara på väg att dö ut. Idag finns bara nio djur kvar. Johan Nyqvist, skoglig zooekologi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå, har i sitt examensarbete på magisternivå undersökt om det finns områden i södra Jämtlandsfjällen som är lämpliga som nya myskoxhabitat, områden som alltså
Mycket av SLU:s forskning har anknytning till sommaren. Hur växter påverkas av klimatförändringar, när ska vallen skördas för att ge bästa djurfodret, hur bekämpas ogräset i trädgårdslandet, om algblomning i sommarvarma sjöar, om risker i jobbet på bondgården och mycket, mycket mer. Vilka risker finns på bondgården? Peter Lundqvist, inst för jordbrukets biosystem och teknologi, vid SLU i Alnarp,
Vissa år kan skalbaggar kaläta stora delar av fält där det odlas korgvide (energiskog), medan vildväxande gråvide ofta klarar sig bättre. En orsak är att det tycks finnas färre naturliga fiender i energiskogen. En annan är att gråvidet har ett särskilt försvar mot härjningar av bladätande insekter. Om bladen äts upp ersätts de av betydligt hårigare blad, som skalbaggslarverna undviker. Detta visar
Världens skogar är inte så stabila och oföränderliga ekosystem som man hittills trott. Utan förekomst av omfattande störningar i naturen, som skogsbränder, nedisning eller vulkanisk aktivitet, utarmas skogarna så småningom, till följd av brist på fosfor. Det framgår av en studie som redovisas i veckans nummer av tidskriften Science. De forskare som gjort undersökningen är David Wardle,