Hur många arter finns egentligen i den svenska naturen? Linné räknade till 3 600 arter, nu vet vi att det handlar om mer än 50 000 (antalet avser enbart flercelliga arter). I takt med det ökande intresset för natur och miljö efterlyses bättre kunskaper om denna ofattbart rika och delvis ofullständigt kända flora och fauna. Snart börjar utgivningen av det stora bokprojektet Nationalnyckeln till
Den svenska lodjursstammen växer idag, men detta tycks inte minska mängden småvilt i skogen. I stället är det räven som får stryka på foten, visar J-O Helldin vid SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen. Lodjuren både dödar och äter räv, och dessutom undviker räven lodjurstäta områden. Lodjuret kan alltså kompensera för sitt eget uttag av småvilt genom att också döda räv. Lodjur livnär sig
I februari 2001 publicerades människans hela genomsekvens. I dag presenterar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare ytterligare ett stort genombrott. De har tagit fram genomsekvensen av en av de organismer som dominerar vår planet nämligen ett träd. Nu finns äntligen en karta över hur alla gener ser ut hos ett träd, en poppel, tillgänglig för världens forskare. Denna tredje växtgenoms
Efter istiden vandrade lax in till Östersjön från flera håll. Från isdämda sjöar i öster kom den lax som nu dominerar i Finska viken och i södra Östersjön samt i Vänern. Laxbestånden i Bottenhavet består av en blandning av den östliga laxen och lax som vandrat in västerifrån. Det visar Anti Vasemägi i sin doktorsavhandling vid institutionen för vattenbruk vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i
Kempe Award for Distinguished Ecologists tilldelas i år Mary E. Power, professor vid University of California, Berkeley, USA. Hon kommer att motta priset torsdag den 23 september. Det är i år sjätte gången som Kempe Award for Distinguished Ecologists delas ut. Företrädare för ekologer vid Umeås universitet och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå utser pristagaren. Prissumman är 50 000 kr
Nu är hög tid att söka till nya trädgårdsingenjörsutbildningen vid SLU, Alnarp. Utbildningsstart i januari ger bättre koppling till växtsäsong och efter examen kommer man ut på arbetsmarknaden då jobben är som flest. Nyheten är att programmet breddas och får tre inriktningar- odling, marknad och design. Samtidigt ökar antalet platser från 25 till 60 stycken. Det är behovet av samarbete i kedjan
Kvarlämnade träd på hyggen, så kallade evighetsträd, påverkar produktionen i den nya skogsgenerationen på ett negativt sätt. Det visar en studie av Rikard Jakobsson, doktorand vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, och hans handledare professor Björn Elfving. De har undersökt ett skogsområde utanför Hällnäs i Västerbotten vilket avverkades runt 1912. Då sparades en del tallar, cirka ti
Det samhällsekonomiska värdet av sportfiske är större än man tidigare trott. Det framgår av en doktorsavhandling av Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå. Idag är kunskaperna bristfälliga om det verkliga värdet av sportfiske i Sverige, utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Avhandlingen är ett försök att fylla kunskapsluckan med hjälp av f
Hur reagerar vildsvin på olika förvaltningsmetoder med syfte att minska skador på jordbruksmark? Den är en av frågorna som det nystartade projektet Anpassade skötselåtgärder för vildsvin i syfte att minska skador på jordbruksmark ska ge svar på. De första vildsvinen i projektet märktes i början av augusti på Österlen i Skåne. De individer som märktes var i första hand ledarsuggorna i olika vi
Underbeståndet, det vill säga plantor och småträd i etablerad skog, bidrar till beståndets utveckling i och med att nya träd på det sättet rekryteras in i trädskiktet. Underbeståndet kan även utnyttjas som föryngring efter selektiv avverkning eller kalavverkning. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå presenterar Per-Erik Wikberg modeller för förekomst, täthet och tillväxt för småträd i etablerad s
Skogsägarstrukturen förändras ständigt. Inom en tjugoårsperiod har de flesta fastigheter bytt ägare. Utvecklingen i samhället återspeglas i ägarstrukturen. Trenden är att ekonomiska orsaker spelar allt mindre roll för skogsägandet, att andelen bönder minskar samt att andelen utbor ökar. Engagemang i frågor som rör naturvård, kulturvård, viltvård och skötsel är några exempel på motiv för skogsä
Apikal dominans kallas det fenomen som gör att träd växer uppåt. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har Anders Nordström undersökt de hormoner som reglerar uppåtväxt och förgrening. Han har även utvecklat nya kemiska analysmetoder för att mäta halten av dessa ämnen. Det är väl känt att man genom att klippa av toppskottet på en växt ökar förgreningen på stammen under toppen. Detta fenomen an