Livmoderinflammation är hundsläktets stora kvinnosjukdom. En fjärdedel av alla tikar får sjukdomen innan de når tio års ålder. Hos en del raser, som t ex berner sennerhund och rottweiler, drabbas upp till 50 procent av tikarna. För vissa tikar kan sjukdomen bli så akut att de faktiskt avlider, medan andra har ganska lindriga symptom under lång tid, säger veterinär Ragnvi Hagman som i en dokt
Sjukdomsframkallande bakteriestammar som är resistenta mot vanliga antibiotika är ett växande hot mot folk- och djurhälsa. Behovet av nya antibiotikavarianter är därför stort. Genom studier av hur mikroorganismer omvandlar penicillin till molekyler med delvis annorlunda egenskaper får forskarna nya idéer om hur nya antibiotika kan framställas. Om detta handlar en ny avhandling av Linda Öster från
Rapsbaggar är bland de mest fruktade skadeinsekterna i svenskt jordbruk. De angriper raps genom att lägga ägg i knopparna. Larverna och de vuxna baggarna äter på knopparna och blommorna. Det är välkänt att rapsbaggar attraheras till gult. Resultat i avhandlingen visar att även doften av raps har stor betydelse när rapsbaggar söker efter raps och att en kombination av färg och rapsdoft är viktigt f
Att kunna ge grödorna precis så mycket kväve som behövs för bra skördar är drömmen för varje växtodlare. Problemet är dels att behovet kan variera mycket även inom enskilda fält, dels att väderleken spelar så stor roll. Hur stor precision som egentligen är möjlig är temat i en doktorsavhandling av Sofia Delin från SLU. Precisionsodling handlar om att ta hänsyn till åkermarkens skiftningar. Äve
Rotröta orsakad av rottickan kostar svenskt skogsbruk många hundra miljoner varje år, men svampen går att bekämpa. Genom att föra in kunskap om rotröta i skoglig planering kan skogsägare och skogsföretag fatta mer välgrundade beslut. Det visar Magnus Thor i en avhandling från SLU. Rottickan (Heterobasidion annosum) angriper både levande och dött växtmaterial och kan orsaka svåra skador på de f
Agronom Huibert Oostra, jordbrukets biosystem och teknik vid SLU i Alnarp, har i olika projekt studerat hur man i stallar med robotmjölkning får korna att gå och mjölka sig frivilligt och regelbundet. Ett sätt att lära korna att mjölka sig själv är att ofta ge dem färskt foder (saftigt ensilage av gräs och klöver), korna är nämligen mycket mer intresserade av att äta än att mjölka sig. Genom a
Under flera år har det varit stopp för utsläppande på marknaden inom EU av nya genetiskt modifierade grödor. Detta de facto-moratorium är nu i praktiken upphävt, och under 2004 har svenska Jordbruksverket förordat marknadsgodkännande av genetiskt modifierad potatis och majs. Det verkar som att GM-grödor nu är på väg in på den svenska marknaden. Dock är inte denna utveckling helt fri från kontrover
Forskarna ska lättare hitta biologiska data när de exempelvis söker information om sjukdomsanknutna gener. För detta ändamål har EU:s kommission nu anslagit 8,3 miljoner Euro. Linnés centrum för bioinformatik (LCB) i Uppsala är ett av de 17 institut i 11 länder som får del av dessa pengar. Nätverket som får miljonerna kallas EMBRACE Network of Excellence och koordineras från The European Bi
Hur navigerar djuren? Varför är frukten god att äta? Det är ett par av de ämnen som avhandlas den 7-10 februari, då ekologer från hela Sverige möts i Umeå. Arrangör är Oikos, en förening för svenska ekologer. För värdskapet under symposiet i Umeå svarar de ekologiska institutionerna vid Umeå universitet och SLU i Umeå. Också flera internationellt välkända ekologer kommer att föreläsa. Eva Kisdi
Nya resultat visar att landlevande krabbor, utvecklade från havslevande förfäder, under evolutionens gång har återuppfunnit nyckelfunktioner hos insekternas doftsinne för att kunna uppfatta dofter i luft istället för i vatten. Kokosnötkrabban, Birgus latro, är världens största landlevande leddjur, med en vikt på upp till 4 kg och en längd på över en halv meter. Arten är kanske mest känd för sin
Med anledning av stormfällningarna i södra Sverige har SkogsSverige skapat en ny webbplats, www.stormfallning.se Vi kommer att samla information och fakta om stormfällningen, om de effekter den fått och om hur arbetet med att ta hand om de nerblåsta träden fortgår, berättar Ivar Palo, SkogsSveriges projektledare. Det är SkogsSveriges medlemsföretag och organisationer som tagit initiativ ti
Forskare vid SLU, vid Umeå universitet och Uppsala universitet bistår kolleger i Burkina Faso i Västafrika i arbetet med att bygga upp inhemsk forskningskapacitet. Denna vecka besöker elva forskare och forskningshandledare från Burkina Faso universiteten i Umeå. Det är Sida som finansierar programmet för uppbyggnaden av forskningskapacitet i Burkina Faso, i vilket flera svenska universitet - vi