Många av de fågelarter som är karaktäristiska för odlingslandskapet har blivit allt ovanligare sedan 1970-talet. Ett allt mer intensivt jordbruk är en viktig förklaring, en annan är en ökande regional likriktning. Både i slätt- och skogsbygder har odlingslandskapet blivit mer enformigt; i slättbygderna dominerar numera spannmålsodlingen medan vallar och trädor dominerar i skogsbygderna. Många fåge
Vad sprutas på svenska åkrar? Vilka gifter rinner i våra vattendrag? Och hur farliga är de för människor och djur? Vid SLU finns Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel. Här undersöker forskare vilka bekämpningsmedel som läcker ut i sjöar och vattendrag. Hur illa är det ställt? Vid ett presseminarium 23 januari 2007 vid SLU i Uppsala berättar fyra forskare om arbetet att spåra gi
Skogsägarnas engagemang i praktiskt skogsbruk spelar en viktig roll för att förse skogsindustrin med skogsråvara från privatägd skogsmark. Men ännu viktigare är självverksamheten genom att den förstärker skogsägarnas uppfattning om att skogen kan nyttjas som en uthållig råvarukälla. Vedeldning är en ouppmärksammad drivkraft till att skogsskötselåtgärder som till exempel röjning utförs. Självverksa
Vanlig gul lök (Allium cepa L.) är rik på flavonoiden quercetin som ger löken dess gula färg. Flavonoider är fenolföreningar som anses ha positiv skyddande effekt mot välfärdssjukdomar som hjärt-kärl-sjukdomar och olika cancertyper. Dessa effekter anses främst bero på flavonoidernas antioxidativa egenskaper i kroppen. Man kan säga att de fungerar som rostskyddsmedel i kroppen och motverkar skad
Naturbetena hör till våra allra artrikaste marker, men dagens skötselråd kan i värsta fall leda till att den biologiska mångfalden i dessa marker utarmas. Den hårda betning som förordas i dag motsvarar inte hävden som en gång lade grund för artrikedomen. Denna slutsats drar Anna Dahlström från SLU i en bok om hur svenska betesmarker använts från 1600-talet och framåt. Dagens naturbetesmarker är
Lisa Sennerby Forsse blir ordförande i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor. ------------- Regeringen inrättade under torsdagen ett vetenskapligt råd för klimatfrågor. Rådet ska fungera som en rådgivande instans inför regeringens och EU:s fortsatta klimatpolitiska arbete. SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse blir ordförande i rådet. - Klimatfrågan är en av de stora framtidsfrågorna fö
Vad sprutas på svenska åkrar? Vilka gifter rinner i våra vattendrag? Och hur farliga är de för människor och djur? Vid SLU finns Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel. Här undersöker forskare vilka bekämpningsmedel som läcker ut i sjöar och vattendrag. Hur illa är det ställt? Vid ett presseminarium 23 januari 2007 vid SLU i Uppsala berättar fyra forskare om arbetet att spåra gifter i mi
I Rumäniens odlingslandskap finns stora förekomster av arter som i Sverige hotas av utrotning. Detta öppnar helt nya möjligheter för forskning som är svår att bedriva här hemma. Nu planerar svenska forskare ett nytt samarbete med rumänska biologer för att förbättra naturvården i Sverige Drygt hälften av Sveriges hotade arter är knutna till odlingslandskapet. Förändringar i jordbruket under 190
SLU:s budget för 2007 gör det möjligt för universitetet att satsa framåt. Bland annat kommer fakulteterna att under 2007 anställa 30 nya professorer och 38 forskarassistenter. Budgeten, som på torsdagen presenterades för styrelsen, visar på ett överskott på 81 miljoner kr under 2007. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har nu en mycket stark ekonomi efter det omställningsarbete som pågått
Den miljöstrategiska forskningsstiftelsen MISTRA har beslutat om fortsatt finansiering av SLU-forskningsprogrammet DOM (domesticering av mikroorganismer) för perioden 2007-2010. Programchef är professor Johan Schnürer, institutionen för mikrobiologi, SLU Uppsala. Mikroorganismer kan användas för att minska miljöproblem, t ex genom att ersätta kemiska bekämpningsmedel, reducera läckage av näring
För tredje året i rad arrangeras tävlingen Klurendrejeriet(tm) av tidningen Ultunesaren med start 12 december. Tävlingen är unik i sitt slag i Sverige och kan ses som en kombination av frågesport, faktasökande och ett annorlunda tidsfördriv. Årets upplaga, Klurendrejeriet 2007, består av femton frågor vars svar nås genom såväl kunskap, finurlighet och ett gott bildsinne. För alla som gillar att kn
Dagens naturbetesmarker med hög biologisk mångfald, alltså ett rikt och balanserat urval av växt- och djurarter, är spillror av det som återstår av de betade utmarker och hagar som förr täckte stora delar av Sverige. För att kunna sköta de återstående naturbetesmarkerna och förstärka deras biologiska mångfald kan vi dra många lärdomar av hur de sköttes förr. Det är en slutsats som Anna Dah