Q-PorkChains är den hittills största forskningsinsatsen inom köttvetenskap med stöd av EU. Syftet är att förbättra kvaliteten på griskött och charkprodukter. Projektet samlar universitet, forskningsinstitut och industri från 16 EU-länder och 5 länder utanför EU. Målet är att utveckla uthålliga produktionsmodeller för griskött av hög kvalitet som motsvarar konsumenternas behov och produktion
Aldrig förr har så mycket information om svärmare och spinnare samlats som i den nu publicerade Nationalnyckelvolymen Fjärilar: Ädelspinnare – tofsspinnare. Dessutom ingår ett omfattande bildmaterial med både vackra och detaljrika illustrationer. Denna fjärde utgivna volym av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna behandlar den grupp av nattfjärilar som populärt kallas svärmare och spinn
Onsdagen 31 januari 2007 finns det tre goda händelser att salutera vid SLU - En ny fond för forskning kring sällskapsdjurens sjukdomar, under beskydd av Kronprinsessan Victoria, presenteras - Universitetsdjursjukhusets nya organisation invigs - Avancerad bilddiagnostik i form av MRT-utrustning invigs Dessa tre, mycket positiva händelser, kommer att äga rum då H.K.H. Kronprinsessan Vict
Vad sprutas på svenska åkrar? Vilka gifter rinner i våra vattendrag? Och hur farliga är de för människor och djur? Vid SLU finns Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel. Här undersöker forskare vilka bekämpningsmedel som läcker ut i sjöar och vattendrag. Hur illa är det ställt? Vid ett presseminarium 23 januari 2007 vid SLU i Uppsala berättar fyra forskare om arbetet att spåra gifter
Bakterier och svampar i jord kan bryta ned även hårt bundna pesticider. Deras livsuppehållande och tillväxtprocesser påverkas av pesticiderna, men även till stor del av jordens egenskaper. Detta visar Ylva Schnürer i sin doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Ylva Schnürer redovisar i sin doktorsavhandling studier kring olika mikroorganismer (bakterier och svampar) i marken och hur de påverkas av pe
Många av de fågelarter som är karaktäristiska för odlingslandskapet har blivit allt ovanligare sedan 1970-talet. Ett allt mer intensivt jordbruk är en viktig förklaring, en annan är en ökande regional likriktning. Både i slätt- och skogsbygder har odlingslandskapet blivit mer enformigt; i slättbygderna dominerar numera spannmålsodlingen medan vallar och trädor dominerar i skogsbygderna. Många fåg
Många av de fågelarter som är karaktäristiska för odlingslandskapet har blivit allt ovanligare sedan 1970-talet. Ett allt mer intensivt jordbruk är en viktig förklaring, en annan är en ökande regional likriktning. Både i slätt- och skogsbygder har odlingslandskapet blivit mer enformigt; i slättbygderna dominerar numera spannmålsodlingen medan vallar och trädor dominerar i skogsbygderna. Många fåge
Vad sprutas på svenska åkrar? Vilka gifter rinner i våra vattendrag? Och hur farliga är de för människor och djur? Vid SLU finns Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel. Här undersöker forskare vilka bekämpningsmedel som läcker ut i sjöar och vattendrag. Hur illa är det ställt? Vid ett presseminarium 23 januari 2007 vid SLU i Uppsala berättar fyra forskare om arbetet att spåra gi
Skogsägarnas engagemang i praktiskt skogsbruk spelar en viktig roll för att förse skogsindustrin med skogsråvara från privatägd skogsmark. Men ännu viktigare är självverksamheten genom att den förstärker skogsägarnas uppfattning om att skogen kan nyttjas som en uthållig råvarukälla. Vedeldning är en ouppmärksammad drivkraft till att skogsskötselåtgärder som till exempel röjning utförs. Självverksa
Vanlig gul lök (Allium cepa L.) är rik på flavonoiden quercetin som ger löken dess gula färg. Flavonoider är fenolföreningar som anses ha positiv skyddande effekt mot välfärdssjukdomar som hjärt-kärl-sjukdomar och olika cancertyper. Dessa effekter anses främst bero på flavonoidernas antioxidativa egenskaper i kroppen. Man kan säga att de fungerar som rostskyddsmedel i kroppen och motverkar skad
Naturbetena hör till våra allra artrikaste marker, men dagens skötselråd kan i värsta fall leda till att den biologiska mångfalden i dessa marker utarmas. Den hårda betning som förordas i dag motsvarar inte hävden som en gång lade grund för artrikedomen. Denna slutsats drar Anna Dahlström från SLU i en bok om hur svenska betesmarker använts från 1600-talet och framåt. Dagens naturbetesmarker är
Lisa Sennerby Forsse blir ordförande i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor. ------------- Regeringen inrättade under torsdagen ett vetenskapligt råd för klimatfrågor. Rådet ska fungera som en rådgivande instans inför regeringens och EU:s fortsatta klimatpolitiska arbete. SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse blir ordförande i rådet. - Klimatfrågan är en av de stora framtidsfrågorna fö