Modern tredimensionell (3D) ultraljudsteknik kan förbättra utvärderingen av vänster hjärtkammares volym och form. För första gången har denna ultraljudsteknik använts för att utvärdera kammarens geometri hos hundar med hjärtsjukdomen kronisk klaffdegeneration som är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund. Resultaten presenteras i en ny avhandling vid SLU av veterinär Ingrid Ljungvall.
Risken att utsätta sig för fara påverkar vildsvinens rörelser i landskapet – bland annat korsar de ogärna hårt trafikerade vägar. Öppna jordbrukslandskap är också hotfulla, men det är ändå nästan omöjligt att skrämma bort vildsvin från åtråvärda grödor. Det visar Henrik Thurfjell från SLU i en avhandling som bygger på studier av vildsvinssuggor försedda med radiosändare.
Hos gnagare i svenska gris- och hönsbesättningar kan man hitta flera av de parasiter, bakterier och virus som kan orsaka sjukdom hos husdjuren, och ibland hos människor. Det visar Annette Backhans i en avhandling från SLU. Däremot hittades inga trikiner hos gnagarna.
Genetiska skillnader mellan träd är grunden i skogsträdsförädlingen. Skillnaderna förändras dock med trädens ålder. Johan Kroon har i sitt doktorsarbete vid SLU gått igenom hur genetiken kommer till uttryck i unga och mogna tallar. Resultaten leder till många konkreta råd för den praktiska tallförädlingen, bland annat bör man testa träd i olika miljöer och väga in stamdiametern i urvalet.
Trots förebyggande åtgärder ökar rotrötan i svenska granbestånd. En tänkbar motåtgärd är genetisk förädling för ökad motståndskraft. I en avhandling från SLU visar Jenny Arnerup att granen har ett bredverkande försvar mot rottickan, den svamp som orsakar rotröta. Detta innebär att förädling mot rotröta troligen skulle göra granarna mer toleranta även mot insektsangrepp och andra svampsjukdomar.
Mastceller är mest kända för att ställa till med besvär i samband med allergier, men de har också en viktig roll vid försvar mot infektioner. Dessa och andra fynd diskuteras vid ett internationellt symposium i Bålsta 26-27 maj som samlar ett 60-tal forskare från många länder. Media är välkomna att bevaka symposiet som hålls i Lastbergets konferenscenter.
Torleif Ingelög, tidigare chef för ArtDatabanken vid SLU, har tilldelats priset “The Planta Europa Jean-Paul Galland Award” som idag delas ut i Krakow, Polen. The Jean-Paul Galland Award anses vara ett av de finaste europeiska naturvårdspriserna. Det delas ut vart tredje år och det är femte gången som utdelningen sker. Priset, som delas ut 24 maj, utgörs av en guldmedalj och diplom.
Bokrelease!
NATURUPPLEVELSE OCH HÄLSA- forskningen visar vägen vill inspirera och ge kunskap om naturupplevelser kopplat till hälsa. Boken är också för dig som vill utveckla verksamheter inom området. Forskare från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och entreprenörer inom området, förklarar sammanhangen. I boken väcker vi frågor som uppmuntrar till eftertanke och reflektion.
I boken presen
Upptäck svenska hajar, rockor, lansettfiskar, nejonögon, pirålar och sjöpungar i den första volymen om fiskar i bokverket Nationalnyckeln. Läs om pigghajen som fortfarande förekommer längs den svenska västkusten, trots att den sedan 1980-talet minskat i antal med 95–98 %. Eller upptäck tarmsjöpungen, en våra vanligaste sjöpungar som växer i stora klasar nära land på rep, bryggor och stenar.
Artrikedomen av växter och fjärilar ökar redan året efter omställningen från konventionell till ekologisk produktion. Det framgår av en studie gjord av forskare från SLU i Uppsala och Lunds universitet
Professor Paul B. Siegel, nestor inom den globala fjäderfäaveln, och veterinär Mats Törnquist, förgrundsgestalt inom svensk djurhälsovård för nötkreatur, har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De båda hedersdoktorerna har utsetts av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap och tar emot sina utmärkelser vid en promoveringshögtid 8 oktober i Uppsala.
Hur fungerar den känslomässiga relationen mellan människa och hund? Är det möjligt att utvärdera om vissa hundägare har en närmare relation till sin hund än andra? Och vad gör egentligen hunden när den lämnas ensam? Kring dessa frågeställningar har husdjursagronomen Therese Rehn forskat. Hon presenterar nu sina rön i en licentiatavhandling vid SLU.