Gå direkt till innehåll
Tallars genetiska uttryck ändras med ålder och miljö

Pressmeddelande -

Tallars genetiska uttryck ändras med ålder och miljö

Genetiska skillnader mellan träd är grunden i skogsträdsförädlingen. Skillnaderna förändras dock med trädens ålder. Johan Kroon har i sitt doktorsarbete vid SLU gått igenom hur genetiken kommer till uttryck i unga och mogna tallar. Resultaten leder till många konkreta råd för den praktiska tallförädlingen, bland annat bör man testa träd i olika miljöer och väga in stamdiametern i urvalet.

I Johan Kroons avhandling tas läsaren med på en resa över hela fältet av genetiska variations- och samspelsmått, vilka alla har stor betydelse för hur och när urval bör göras. Studierna baseras främst på data från norrländska tallförsök, och många försök följdes från ung röjningsskog till mogen ålder. I en övergripande studie av genetiska skillnader innefattades både tall och gran i försök över hela landet.

I nuvarande tallförädling i Norrland görs ett urval på främst höjd vid 12–16 års ålder, då den initiala dödligheten har avtagit. En alltför tidig mätning kan dock äventyra precisionen. Johan Kroon visade att ett urval vid 10 års ålder resulterade i lägre produktionsvinst än om urvalet baserades på trädens volym vid 30 års ålder. De genetiska skillnaderna tenderade också att öka med åldern, vilket gjorde det lättare att göra ett bra urval.

Men Johan Kroon fann också argument som talade för ett tidigt urval, förutsatt att trädens storleksskillnader inte beror på skador. Med ökad ålder och trängsel ökar konkurrensen, och då överskattas de genetiska skillnaderna.

– Ett tidigt urval ökar också hastigheten i förädlingen, vilket kan ge snabbare förädlingsframsteg trots en något försämrad precision, säger Johan Kroon.

En faktor som inte alltid uppmärksammas är trädens form. Här kunde Johan Kroon visa att de förädlade träden i genomsnitt var slankare, vilket kan ha både för- och nackdelar. Trädens form påverkar också den beräknade totalproduktionen, vilket är ytterligare ett motiv för att väga in stammens diameter i urvalet.

Genetiska parametrar, som heritabilitet (arvbarhet), variationskoefficient och olika genetiska samband, sammanställdes för 5–20-åriga träd i över hundra fältförsök fördelade över hela landet. Studien ger en god bild av hur parametrarna förändras med ålder, ståndort och breddgrad, och med förflyttning av material.

– Resultaten stöder den svenska strategin att testa träd i olika miljöer. Den tyder också på att tall bör testas något längre än gran i fält.

Johan Kroon undersökte också hur de genetiska skillnaderna i blomning förändras med åldern.

– Jag är tveksam till att blomningsstudier i ung ålder kan användas för att förutsäga fröproduktionen hos vuxna tallar i fröplantager, trots tidigare positiva resultat på andra trädslag, säger Johan Kroon.

----------------------------------------

Jägmästare Johan Kroon, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln Spatiotemporal patterns of genetic variation for growth and fertility in Scots pine”. Disputationen avser skoglig doktorsexamen. 






      • Tid: fredagen den 27 maj 2011 klockan 10.00






      • Plats: Björken, SLU i Umeå






      • Opponent: Docent Leopoldo Sánchez, Franska forskningsinstitutet för skogs- och lantbruk (INRA), Orleans, Frankrike.






Mer information

Johan Kroon, 090-203 33 54, johan.kroon@skogforsk.se

Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8118/

Johan Kroon har ingått i ”Företagsforskarskolan i Skogsgenetik och Förädling”, ett samarbete mellan skogsindustrin och SLU. Värdföretag var Skogforsk, där han nu också är anställd.






      • Företagsforskarskolan i Skogsgenetik och Förädling, http://resschool.slu.se/






      • Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, http://www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-skoglig-genetik-och-vaxtfysiologi/











Hemort: Växjö och Umeå

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt av Johan Kroon. Foto: Tore Ericsson, Skogforsk, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/JohanKroonitallskog.jpg

 Johan Kroon i ett av de studerade tallbestånden. Foto: Tore Ericsson, Skogforsk. http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/JohanKroon.jpg 

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.