Nordiska mjölkkor kartläggs på individnivå i stora databaser som är mycket värdefulla för näringen. Sjukdomsrapporteringen har dock vissa brister och det finns tydliga skillnader mellan länderna, vilket måste beaktas i t.ex. aveln. Det visar en kartläggning av Cecilia Wolff från SLU.
Forskare från bland annadra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen, dvs den som bestämmer varför vissa hästar, t ex engelska fullblod, kan springa snabbare än andra.
Bisamhällen angrips av varroakvalster som samtidigt överför olika virus som försvagar bina. Efter några år kan samhället helt duka under om ingen bekämpning, vanligtvis med kemiska acaricider, görs. Enligt ny forskning vid SLU ökar virusförekomsten efter en sådan kur tillfälligt, men den minskar vartefter som de överförande kvalstren dör.
Intresset för miljökompensation är stort ute i kommunerna och bland handläggare och konsulter. Däremot är kunskapen om hur man ska gå tillväga bristfällig, enligt SLU-forskaren Jesper Persson. Risken finns att kompensation i stället missbrukas för att legitimera projekt, menar han i en studie.
För vår hälsas skull behöver vi få i oss viktiga omega 3-fettsyror, som det finns rikligt av i fet fisk. Ett alternativ är att äta fettet som tillskott via till exempel fiskoljekapslar. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört innehåll och kvalitet med pris i nio fiskolje- och ett säloljepreparat som säljs i Sverige. Dyrare produkt ger inte mer omega 3.
Bildanalys kan bli ett viktigt verktyg i aveln på nötboskap, för att öka andelen särskilt värdefulla styckningsdetaljer. Slaktkroppens sammansättning påverkas av ärftliga faktorer och med hjälp av automatisk analys av foton på slaktkroppar går det att skatta vikten på olika styckningsdetaljer. Detta visar Thierry Pabiou i en avhandling från SLU, med tyngdpunkt på irländsk boskap.
Familjejordbruk med vinodling i Republiken Makedonien kan förbättra lönsamheten rejält genom att lära av de mest framgångsrika företagarna. Det visar Gordana Manevska-Tasevska från SLU. I sitt doktorsarbete har hon jämfört effektiviteten på gårdsnivå i ett vindistrikt, och hon visar även hur politiska styrmedel kan förbättra ekonomin i denna näring.
Ett nära femtioårigt amatörforskningsarbete har resulterat i ett unikt dokument om samiska flyttleder mellan Norrbotten och norska Atlantkusten. Nu publiceras arbetet i en ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU.
Experter på djurens beteende träffas under tre dagar, 16-18 januari, för att dela de senaste forskningsrönen och diskutera djurens beteende och välfärd. Det är den nordiska sammanslutningen av ISEA, ett internationellt organ för tillämpad etologi, som träffas.
Runt om i Sverige arrangeras många festivaler och andra utomhusaktiviteter varje år. Ligger aktiviteterna nära ett vattendrag eller en sjö finns det risk för att vattnet blir förorenat med läkemedelsrester, enligt forskare vid SLU och Åbo Akademi. Särskilt när det regnar.
En nationell vattenbrukskonferens hålls på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala 25-26 januari. Det övergripande temat för konferensen är hur man tar utvecklingen av vattenbruket vidare in i framtiden, där rollfördelningen mellan näring, forskning och myndigheter kommer att vara av central betydelse. Bland föreläsarna: Carl Jan Granqvist och landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Hotet mot den svenska flodkräftan kommer främst från olaglig utplantering av signalkräftor. Det bästa sättet att rädda arten är att bevara intresset för att odla, fiska och äta den, säger kräftforskaren Lennart Edsman vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
