Nyhetsarkiv

  • Gamla tankar bakom ny skattningsmetod

    När man skattar en arts livskraftighet måste man ta hänsyn till dataosäkerhet, naturlig variation och naturens hierarkiska struktur. Det gör den nya skattningsmetod, som har utvecklats av forskare vid SLU.

  • Innovation förenklar kirurgin

    Med en ny medicinteknisk innovation kan operationen av tikar som ska kastreras bli enklare och snabbare. Odd Höglund vid SLU har i sitt doktorsarbete utvecklat och patenterat ett nytt så kallat buntband, ett självlåsande böjbart band för kirurgiskt bruk.

  • Tre år till med forskning om vilt och skog i Växjöområdet

    Nu i februari 2012 får 40 nya älgar GPS/GSM-sändare i området norr om Växjö. SLU arbetar med att studera hur älgar och andra stora växtätare samverkar med sin miljö genom betestrycks-, vandrings-, reproduktions- och överlevnadsstudier. Ett viktigt inslag i är också studera om och hur skogsbruket kan påverka fördelning och mängd foder.

  • Mätningar i jordbruksåar visar: Lantbrukets åtgärder mot näringsläckage ger bra effekt

    I närmare 30 år har lantbruket systematiskt arbetat för att minska växtnäringsläckaget. För första gången kan nu resultatet mätas på bred front i vattendragen, visar SLU-forskare i en trendanalys av 65 jordbruksåar i Syd- och Mellansverige. Minskningarna i vattendragens kväve- och fosforhalter och -transporter är störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande.

  • Pressinbjudan: Seminarium om kaniner, som mat, som jaktbyte, som forskningsdjur

    Kaninen är en på många sätt förbisedd art i Sverige. Dess roll nu och i framtiden som jaktbyte, för livsmedelsproduktion och som modelldjur inom t ex läkemedelsforskning belyses vid ett seminarium på KSLA i Stockholm den 22 mars. Arrangör är Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU tillsammans med KSLA.

  • SLU will lead new cooperation project in the Baltic Sea region

    The Department of Forest Resource Management at the Swedish University of Agricultural Sciences has received EU funding of 3.3 million euro for the project “The Baltic Landscape in change – innovative approaches towards sustainable forested landscapes”. The project will run until the end of June 2014.

  • SLU leder nytt samarbetsprojekt i Östersjöområdet

    Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU Umeå har beviljats ca 30 miljoner kr i EU-stöd från Östersjöprogrammet för projektet “The Baltic Landscape in change – innovative approaches towards sustainable forested landscapes” som löper från årsskiftet fram till slutet av juni 2014.

  • SLU-forskare: Lång process få bort fosfor ur övergödd sjö

    Den viktigaste åtgärden för att minska övergödning i sjöar är att minska avrinningen från åkerjordar. En annan effektiv åtgärd är att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp, enligt en forskningsrapport från SLU. Det kan finnas stora mängder fosfor lagrat i bottensedimenten i sjöns djupa delar, som kan läcka till vattnet under mycket lång tid. Det kan ta upp till 200 år innan detta lager är tömt.

  • Bäckars återhämtning från försurning bromsas i strandkanten

    SLU-forskare visar att processer i skogsbäckars fuktiga strandkanter bromsar vattendragens återhämtning från försurningen. Här återfinns till exempel aluminium som, när det förs ut i bäckarna, omvandlas till en form som är giftig för fisk. Att skogsbäckarna fortfarande är ganska sura beror till stor del på väderfaktorer, enligt samlade resultat från tjugo års integrerad monitoring (IM).

  • Alkärr bryter ner metylkvicksilvret

    Våtmarker i norra Sverige är källor till det giftiga ämnet metylkvicksilver. En våtmarks näringsstatus påverkar hur mycket av giftet som bildas, enligt Ida Tjerngren vid SLU. Vissa våtmarker, t.ex. alkärr, bryter faktiskt ned metylkvicksilver, och bör därför bevaras. Öppna vattenytor bör återställas så att UV-nedbrytningen av giftet gynnas.

  • Luckor i nordiska databaser över mjölkkors sjuklighet

    Nordiska mjölkkor kartläggs på individnivå i stora databaser som är mycket värdefulla för näringen. Sjukdomsrapporteringen har dock vissa brister och det finns tydliga skillnader mellan länderna, vilket måste beaktas i t.ex. aveln. Det visar en kartläggning av Cecilia Wolff från SLU.

  • SLU-forskare fann ursprung till snabbhet hos häst

    Forskare från bland annadra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen, dvs den som bestämmer varför vissa hästar, t ex engelska fullblod, kan springa snabbare än andra.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej