Codling moth uses yeast to digest fruit
Codling moth (Cydia pomonella) is a major pest insect of apples worldwide; the larvae mine and destroy the fruit.
-
-
Mögel i gröten – fara för människa och djur
Fusarium är en mögelsvamp som bildar toxiner, gifter, som är en fara för både människor och djur. Dessa gifter förekommer i spannmål, framför allt vete och havre. Människor kan drabbas av diarre, illamående och magsmärtor. Djur kan få fertilitetsstörningar. Under Hernquist- och Nonnendagen på SLU i Skara fredag 26/10 diskuteras ett växande problem avseende riktlinjer, hygien och kontroll.
-
Större röding med rätt föräldrar
Ett målinriktat avelsarbete på röding har resulterat i en fisk som växer tre gånger så snabbt som ”originalet”, vilket har stor betydelse för den växande rödingodlingens lönsamhet.
-
Hushållsgrisar kan sprida japanskt encefalitvirus i Mekongdeltats städer
Hjärnhinneinflammation orsakad av japanskt encefalitvirus är inte bara ett problem på den vietnamesiska landsbygden. Även i stora städer finns smittbärande hushållsgrisar, liksom de myggor som kan överföra viruset från gris till människa. Det visar en avhandling av Johanna Lindahl från SLU.
-
Historiska perenner får nytt liv och spridning!
Strandbinkan 'Fru Frida Lindström' är en av de första Grönt kulturarv®-perennerna. Foto: Linnea Oskarsson
Våren 2013 lanseras de första Grönt kulturarv®-perennerna i handeln. Perennerna har odlats sedan före 1940 och har hittats vid inventeringar av äldre trädgårdar runt om i Sverige. Först ut är jätteprästkragen ’Bröllopsgåvan’ från Skåne, strandbinkan ’Fru Frida Lindström’ från Jämtland, hös -
Miljoner till forskning om klimatomställning
Projektet Complex har fått 5,4 miljoner euro under fyra år från EU:s sjunde ramprogram. Under den gångna helgen hölls projektets internationella kick-off på Sigtunastiftelsen. Dr Nick Winder, University of Newcastle, leder projektet tillsammans med professor Hans Liljenström, SLU och Agora for Biosystems.
-
Enzymupptäckt kan leda till nya antibiotika och cancerläkemedel
En nyupptäckt typ av enzymatisk reaktion i bakterier ger nya möjligheter för syntes av molekyler för läkemedel. Studien publicerades i Nature Chemical Biology söndag 14 oktober och gäller ett antibiotikum, särskilt effektivt mot MRS och som nyligen beskrivits som ett potentiellt medel mot bröstcancer. Bakom studien står forskare vid INRA i Paris, SLU Uppsala och Max Planck-institutet i Heidelberg.
-
Tre ärftliga sjukdomar utforskade med hjälp av DNA från hundar
Hunden är ett utmärkt modelldjur för studier av ärftliga sjukdomar som också drabbar människan, då alla hundar inom en ras är väldigt nära släkt. Nu kommer en avhandling från SLU där Katarina Truvé har utrett den genetiska bakgrunden till tre komplexa sjukdomar: reumatisk feber hos tollare, shar pei-feber samt hjärntumörer hos bl.a. bulldog. Alla dessa sjukdomar har en motsvarighet hos människan.
-
Buskar och träd bra proteinkälla för getter i Laos
Getter är viktiga djur för småjordbrukare i Laos, men brist på foder gör att djuren ofta inte växer så bra som de skulle kunna göra. Blad och grenverk från buskar är dock en proteinkälla som skulle kunna användas i betydligt större utsträckning, enligt en avhandling från SLU av Daovy Kongmanila.
-
Tidsaspekt avgör ekogårdens fjärilsmångfald
Den tid som gått efter en gårds omställning till ekologisk drift spelar stor roll för effekten på den biologiska mångfalden. Dennis Jonason har i sitt doktorsarbete vid SLU jämfört art- och individrikedom på ekologiska gårdar med data från konventionellt drivna gårdar. Han fann bland annat att antalet dagfjärilsindivider ökade gradvis efter gårdens omställning och var fördubblad efter 25 år.
-
Abborrar med attityd
Abborrars beteende, till exempel hur benägna de är att ta risker, varierar mellan olika sjöar. Variationerna är inte ärftliga utan grundas i erfarenheter i uppväxten. Gustav Hellström har under flera år studerat abborrens beteende och disputerar den 12 oktober med avhandlingen "Phenotypic and social effects on behavioural trade-offs in Eurasian perch" vid SLU i Umeå.
-
Korn, vete och majs likvärdiga i mjölkkornas kraftfoder
Möjligheten att öka kors avkastning genom att komplettera grovfodret med stärkelsekällor som bryts ned långsamt i vommen tycks vara begränsad. Det visar Muhammad Naeem Tahir i en avhandling från SLU. Korna mjölkade lika bra oavsett om ensilaget var kombinerat med korn eller majs, eller krossat- eller lutat vete.
Visa mer
Loading...