En ny form av mjölkgårdar, med flera tusen kor, växer fram runt om i världen. Flera SLU-forskare medverkar nu i en kraftsamling för att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen på dessa gårdar, som till stor del drivs med hjälp av utländsk arbetskraft med begränsad jordbruksvana.
I samband med årets promotionshögtid den 5 oktober delar SLU ut medaljer till anställda som gjort förtjänstfulla insatser. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Sara von Arnold, Växtbiologi och skogsgenetik. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Stefan Alenius, Kliniska vetenskaper, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskarassistent Matilda Olstorpe, Mikrobiologi.
Syftet med mjölkningsrobotar är att minska arbetskraftskostnaden och att därmed öka lönsamheten för mjölkföretagare samt att förbättra deras arbetsmiljö. I praktiken har dock investeringen ofta negativa effekter på lönsamheten. Det visar en ny studie från AgriFood, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Regeringen har i dag utsett Inger Andersson till ny ordförande i styrelsen för SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Hon är i dag vice ordförande i styrelsen och avgående generaldirektör för Livsmedelsverket.
Forskare efterlyser allmänhetens observationer av hösttecken, framför allt när löven övergår i höstfärger och när träden fäller sina löv. I år har även 15 000 skolelever engagerats för att rapportera in observationer. Detta är viktigt för att kunna följa klimatförändringarna. Bakom detta ligger Svenska fenologinätverket och ForskarFredag.
Prognosen pekar på mycket svag tillgång i norra Norrland med endast 35 % av medelvärdet för perioden 2003–2012. Även i södra Norrland tycks det bli mindre än hälften så många lingon som normalt. I Svea- och Götaland visar prognosen på svag tillgång på lingon, med ca 60 resp. 70 % av medelvärdet. Prognosen baseras på uppgifter från Riksskogstaxeringen och SLU:s skogliga försöksparker .
Kalhuggning är den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, men också internationellt. På senare år har intresset för alternativa skogsbruksmetoder ökat i Sverige, men grundläggande kunskap saknas. Nu ska en utvärdering av hyggesfritt skogsbruk genomföras av Sveriges lantbruksuniversitet. Målet med projektet är att utvärdera hyggesfritt som en metod att bevara biologisk mångfald.
Två SLU-forskare har framträdande roller i en snöleopardsstudie som Snow Leopard Trust driver i södra Gobiöknen. Nu har några av forskarna lyckats beskåda en två veckor gammal vild snöleopardsunge i sin lya – och fått en sällsynt inblick i de första dagarna i livet hos dessa skygga, utrotningshotade katter. Både moderns och den troliga faderns rörelser hade följts under flera månader.
Tillgången på blåbär ser lovande ut i år. En varm och solig maj tycks ha gett blåbären en god start. Årets bärprognos från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar på att det snart finns fler blåbär än normalt att plocka i större delen av landet.
Räcker fisken? Kan man utveckla en lokal förvaltning av fisket? Hur ser ett resursbevarande fiske ut? Ett seminarium om fiskens fördelar som mat. Föredragshållare är forskare och experter vid SLU: avdelningschef Teija Aho, föreståndare Carl-Gustaf Thulin, professor Jana Pickova samt professor Anders Kiessling.
Klockan 10.00–12.00
Djurs och människors hälsa måste ses i ett enda sammanhang. Djur producerar värdefulla livsmedel och har positiv effekt på människors hälsa. Men djur kan också innebära risker för smitta till människor av allvarliga sjukdomar.
Globalt lyfts konceptet ”en hälsa” som centralt för folkhälsan och konsumentsäkerheten men engagemanget från den svenska regeringen är svalt. Vi u
Sverige tar för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar som ett ändrat klimat och brist på naturresurser.