Lena Sundin Rådström tillträder som ny chef för ArtDatabanken SLU. Hon är för närvarande chef för Sektionen för förvaltning av värdefull natur vid Naturvårdsverket. Lena börjar på sin nya tjänst som ArtDatabankens chef den 13 jan 2014.
Våren 2013 kom de första Grönt kulturarv®-perennerna i handeln. De uppskattades av många och nu utökas sortimentet med ytterligare två sorter. Det är den kinesiska kärleksörten ’Granlunda’, insamlad i Skåne (till vänster) och fjädernejlikan ’Marieberg’ som växt i Bohuslän.
Sorterna har inventerats av Perennuppropet och valts ut att för att bevaras i den genbank som Programmet för odlad mångfal
Fredag den 4 oktober föreläser årets hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala mellan kl 9.00 och kl 12.00. Föreläsningarna är öppna för allmänheten.
Olle Forshed, jägmästare, forskare och regnskogsexpert på Världsnaturfonden WWF, har utsetts till årets SLU-alumn 2013. Olle Forshed är den första person som tilldelas denna utmärkelse, vars syfte är att uppmärksamma en alumn som kan inspirera studenter och dessutom är en god ambassadör för universitetet.
Tid med ägaren är viktigare än dennes känslomässiga engagemang. Så tycks hunden värdera förhållandet till sin ägare, enligt en färsk avhandling av Therese Rehn från SLU.
I takt med att klimatet blivit varmare, dyker vårtecknen upp tidigare, men hösten verkar vara svårare att förstå. Nu vill forskare få hjälp av allmänheten kring höstens utveckling i naturen och hur den påverkas av ett förändrat klimat. På hemsidan www.naturenskalender.se kan intresserade rapportera om höstlöv och lövfällning i sina hemtrakter.
Många växter måste gå igenom en längre period av kyla för att gå i blom – de måste ”vernaliseras”. Det är detta som gör att rödbetor inte sätter frö det år de sås, och att höstvete sås på hösten men går i ax först nästa år. Nu kommer rön från SLU om de genetiska mekanismer som styr växternas långtidsminne, och ser till att erfarenheter av kyla bevaras även i de nya celler som bildas i växten.
Sveriges virkesförråd fortsätter att öka visar årets statistik från Riksskogstaxeringen. För att möta en ökad efterfrågan på skoglig statistik har årets rapport tydliga ingångar till statistiken. Nytt för i år är statistik om skador på träd och älgbetningsskador. Sverige har 28 miljoner hektar skogsmark.
Temat för årets skogs- och jordbrukskonferens på SLU i Uppsala den 25–26 september är Forskning för hållbar utveckling. Bland talarna finns bl a professor Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre, professor Molly Jahn, University of Wisconsin-Madison, dr David Nielson, Världsbanken och ytterligare ett antal forskare från hela världen. Konferensen hålls i Aulan på SLU, Uppsala).
Ett stort bekymmer i växtförädlingen är att det är svårt att korsa kulturväxter med de vilda växter de härstammar ifrån – fröna blir oftast inte livsdugliga. Grunden till problemet är att kulturväxterna oftast har fler kromosomuppsättningar än de vilda. Nu har forskare från SLU identifierat en gen som gör att frövitan inte utvecklas normalt vid denna typ av korsningar.
Patienter får avsevärt lägre stressymptom och ökad funktion efter naturunderstödd rehabilitering i rehabiliteringsträdgården hos SLU i Alnarp (Sveriges lantbruksuniversitet). De patienter som får mer balanserad upplevelse av vardagsaktiviteterna får störst minskning av stressymptom och dessutom större möjligheter att återgå i arbete eller studier.
Nya sätt att tillvarata stärkelse från kassava kan ge mat till ytterligare 30 miljoner människor utan att ta mer jordbruksmark i anspråk än i dag. År 2030 kan siffran vara 100 miljoner. Utöver detta kan samma mark också bidra till en ökad produktion av bioenergi. Detta visar en ny studie från forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och China Agricultural University (CAU).
