Mer mat och bioenergi ur kassava med nya metoder

Nya sätt att tillvarata stärkelse från kassava kan ge mat till ytterligare 30 miljoner människor utan att ta mer jordbruksmark i anspråk än i dag. År 2030 kan siffran vara 100 miljoner. Utöver detta kan samma mark också bidra till en ökad produktion av bioenergi. Detta visar en ny studie från forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och China Agricultural University (CAU).

Kassava eller maniok (Manihot esculenta Crantz.) odlas för sin stärkelses skull. De stora rotknölarna är mycket stärkelserika och förädlas till mjöl eller gryn (tapioka). Detta utgör stapelföda för upp emot en miljard människor i Afrika, Latinamerika och Asien och växten odlas på cirka 19 miljoner hektar mark.

Men det finns också starka intressen att öka användningen av kassavastärkelsen industriellt. Detta kan få till följd att mängden livsmedel minskar eller att än mer mark måste tas i anspråk för produktion.

Forskarna vid SLU och CAU har emellertid funnit att kassavans stam innehåller överraskande stora mängder stärkelse, upp till 30 procent av torrmassan. I dagens produktion förs stammarna bort från odlingarna och de betraktas som ett avfallsproblem.

Med enkel vattenbaserad teknik kan upp till 15 procent stärkelse av stammens torrvikt extraheras. Om denna stärkelse kan användas till industriellt bruk kan den rotstärkelse som tidigare använts industriellt utgöra föda för ytterligare 30 miljoner människor i världen i dag och nära 100 miljoner år 2030.

Studien visar också så att restprodukter och processvatten vid utvinningen av stammens stärkelse kan användas för produktion av biobränslen (fastbränsle och biogas) och ge betydande mervärden. Utan att markanvändningen ökar, visar forskarna att mat och bioenergi i kombination kan bidra till en hållbar utveckling och bekämpa undernäring och fattigdom globalt.

– Det finns stora möjligheter med de nya idéerna om att använda kassavans stammar som en industriell råvara, stället för att som i dag betraktas som ett avfallsproblem. Vi blev faktiskt överraskade över att finna så stora mängder nyttig stärkelse i en biomassarest, säger docent Shaojun Xiong, som leder forskningen inom området.

Studien publiceras i senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Global Change Biology Bioenergy. Projektet har genomförts i samarbete mellan SLU och China Agricultural University och stöds av EU–China Energy and Environmental Program, svenska Energimyndigheten, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och projektet Bio4Energy. CAU självfinansierade sin del av arbetet.

Dessa har deltagit i projektet och bidragit till artikeln:

Shaojun Xiong, docent, institutionen för skogliga biomaterial och teknologi (SBT), SLU. 

Torbjörn Lestander, docent, SBT. 

Björn Hedman, doktor, SBT.

Håkan Örberg, agronom, SBT.

Maogui Wei, gästforskare, SBT

Wanbin Zhu, universitetslektor, China Agricultural University (CAU), tidigare postdoktor vid SBT

Guanghui Xie, professor, CAU

Jiwei Ren, doktorand, CAU

Läs artikeln här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/gcbb.12112/pdf 

Kontakter:

Docent Shaojun Xiong
070-5833888
shaojun.xiong@slu.se

Docent Torbjörn Lestander
070-6640406
torbjorn.lestander@slu.se