Kungl. Skytteanska Samfundet utdelar vid sin årshögtid den 16 maj ett pris på 30 000 kronor till en yngre lovande forskare vid SLU:s skogsvetenskapliga fakultet i Umeå. Priset går till Matthias Peichl, institutionen för skogens ekologi och skötsel.
Ökande utsläpp gör att problemen med giftigt kvicksilver i näringskedjorna växer. Hur kan vi motverka att det kvicksilver som redan kommit in i globala kretslopp hamnar i kinesers ris och i svenskars insjöfisk? Det kommer ett nystartat femårigt svenskt-kinesiskt forskningssamarbete att titta närmare på. Målet är bland annat nya metoder för markanvändning.
Nu finns Grodguiden, en ny app som uppmärksammar svenska groddjur. Med appen kan du bl.a. artbestämma groddjur, lyssna på läten och rapportera dina fynd till Artportalen. Grodguiden är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen och ArtDatabanken vid SLU.
– SLU:s forskare skriver inte ”vinklade” rapporter på beställning. Åsa Romsons anklagelser är både befängda och äreröriga, och något som hela forskarsamhället borde reagera mot. Det säger rektor för SLU Lisa Sennerby Forsse i en kommentar till Åsa Romsons (Mp) påståenden i onsdagens riksdagsdebatt om vargpolitiken, att regeringen tvingat ”vissa forskare” att skriva ”vinklade” rapporter.
Nu finns en webbplats som hjälper lantbrukaren att gödsla fältet på bästa sätt för att få högre skördar och minskade förluster av kväve. Med satellitbilder kan man på enskilda fält, jordbruksblock, undersöka variationen i hur det växer på fälten och med utgångspunkt från det skapa kvävebehovskartor.
Att minska övergödningen av Östersjöns är delvis jordbrukets ansvar, men lösningen kan knappast vara att sluta producera mat. Vad finns det då för lösningar på ekvationen? Denna fråga kommer att stå i fokus under en temadag vid SLU i Uppsala den 13 maj, som samlar yrkesfolk från forskning, myndigheter och näringsliv. Moderator är Hanna Zetterberg.
Mångfald i skogsmark är viktig, men det handlar inte bara om värdet av artmångfald i sig. Lika viktig är sammansättningen av arter, och deras egenskaper, när det gäller nedbrytningen av exempelvis lövavfall, visare en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, och där bland andra SLU-forskaren Brendan McKie deltagit.
Allt färre betesdjur och ett minskat behov av fodermarker är ett hot mot många ängs- och betesmarker och deras värdefulla biologiska mångfald. Lösningen kan vara att hävda dessa marker med andra och mer rationella metoder än lieslåtter och bete, och att utnyttja biomassan som bioenergi. Om detta handlar en ny rapport från SLU.
Samhället bör naturligtvis satsa på framgångsrika forskningsprojekt. Men vad är det? Välkommen till SLU den 21 maj på en workshop om vägen till lyckad forskning.
Sveriges lantbruksuniversitet kommer på plats 24 på Times Higher Educations rankningslista över världens hundra främsta ”unga” universitet, det vill säga lärosäten yngre än femtio år. SLU är också det bäst placerade svenska universitetet på listan, där även Umeå och Linköping finns med..
En ökad jakt- och fisketurism skulle troligen inte krocka med de allmänna värderingarna i samhället. De som vill satsa på sådan turism bör dock ta hänsyn till att stödet inte är lika starkt för jakt och fiske som främst strävar efter troféer, och att lokalbefolkningen kan vara orolig för en ökad konkurrens om vilt och fisk i bygden. Om detta skriver Anders Kagervall i en avhandling från SLU.
Vissa typer av mjölkgårdar har större problem än andra med kor som självdör eller avlivas. Att ha kor av holsteinras, en stor besättning eller att endast erbjuda korna rastbete, är exempel på riskfaktorer. På gårdar med hög avkastning är problemen oftast mindre. Detta visar Karin Alvåsen från SLU i en avhandling om svensk kodödlighet och dess orsaker.
