Malörtsambrosian, som sprids via fågelfrö, har hittills inte setts som något stort hot för Sveriges pollenallergiker. Den har helt enkelt blommat för sent för att hinna sätta frö, och har inte kunnat sprida sig. Nu visar forskare från SLU att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader. Därför finns goda skäl att systematiskt övervaka och bekämpa denna växt.
Förekomsten av vanliga fiskarter som abborre och karpfiskar i Östersjön påverkas i hög grad av naturliga miljövariationer som vattentemperatur och salthalt. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man följer upp åtgärder för kustfisk. Det visar en studie från SLU. Forskarna anser att bedömningar av hur kustfisken mår bör göras inom ett område som ligger nära där undersökningar genomförts.
Den främsta drivkraften bakom denna utveckling var ”rödlistorna” som visade på hur arter hotades av dåtidens skogsbruk. Konsekvensen blev både att naturhänsyn integrerades i skogsbruket och att markägare frivilligt skyddade områden . Resultatet börjar synas i skogen med fler grova och döda träd i ungskogen och stora arealer frivilligt skyddade skogar.
Hönskött är en outnyttjad råvara för livsmedelsindustrin. Detta faktum kommer forskare vid SLU och representanter från Svenska Ägg att diskutera vid en mingelkväll på SLU i Skara. Samtidigt presenteras Hennovation – ett EU-projekt med fokus på hönors välfärd. Välkommen till provsmakning av höna samt mingel med forskare och personer från branschen
Nu kommer Blixtria, en app som hjälper studenter att utveckla och realisera sina affärsidéer. Blixtria har tagits fram av SLU Holding AB för att användas vid utbildningarna på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), men kan självklart användas av alla som vill utveckla en idé på ett enkelt och inspirerande sätt.
Med sju berättelser om det svenska lantbruket år 2030 vill forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU inspirera till diskussion och kunskapsproduktion om morgondagens lantbruk och matproduktion. Berättelserna lyfter fram både möjligheter och hot och väcker många frågor. Hur ser lantbruket och samhället ut år 2030? Och framför allt: hur vill vi att det ska bli?
Större fältförsök, mer pengar till långsiktig potatisforskning och ett utökat samarbete mellan växtförädlare i Sverige, Norge och Finland – det är vad som behövs för en hållbar potatisodling i vårt nordliga klimat. Detta konstaterar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en ny studie.
SLU:s styrelse har beslutat att gå vidare i en process för att få bygga ett nytt nötstall vid Götala nöt- och lammköttscentrum i Skara.
En nyutkommen bok presenterar de enskilda humleklonernas biologi, kemi och historia. Humle, den klassiska smaksättaren och bevararen i t ex öl, har fått en renässans inte minst tack vare ett ökat intresse för hembryggning av öl och förekomsten av mikrobryggerier.
Nästan åtta gånger så mycket hälsosam oljesyra i fröoljan – det blev resultatet när forskare från SLU minskade nivåerna av två enzymer i oljeväxten fältkrassing. Det är ett stort framsteg i domesticeringen av den här vilda växten, som är rik på frön och tål kalla vintrar. Målet är att den ska bli en ny oljegröda som går att odla i norr.
Måndag den 7 november invigs den nya Biotronen vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp.
Forskare från hela världen har vänt sig till SLU i Alnarp för att utföra klimatkontrollerade odlingsexperiment i den biotron som funnits sedan 1979. För att ytterligare spetsa SLU Alnarps avancerade forskningsprofil har universitetet och Akademiska Hus nu satsat på en helt ny anläggning, byggnatione
Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet gör en satsning på forskning som ska ge bättre underlag för framtidens fiskeförvaltning, och utlyser tre doktorandtjänster samt en post-doc-tjänst. I fokus ligger högaktuella frågor som fritidsfiske och främmande, invasiva arter.