Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling från SLU.
Gäddan är en viktig rovfisk i sjöar och kustvatten och har stor betydelse för ekosystemens funktion. Trots det är gäddan eftersatt i miljöövervakningen, delvis på grund av att den är svårfångad med traditionella övervakningsmetoder. Ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU ska utvärdera hur och om eDNA kan användas för skonsam övervakning av gäddbestånd.
Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering. Benjamin Schmuck från SLU har hittat lösningar på några av hindren mot storskalig produktion, och har startat ett företag med hjälp av SLU Holding.
Kan ett varmare klimat leda till en långsiktigt ökad tillväxt i svensk barrskog, och därmed ökad inlagring av kol? Modellbaserade studier har antytt detta, men nu visar den första långtidsstudien att det inte alls behöver bli så. Orsaken är troligen att kvävebrist begränsar skogens tillväxt.
En ny studie av Sveriges lantbruksuniversitet visar att fiske kan påverka kustens fiskbestånd på liknande sätt som övergödning; genom att rovfiskar som abborre missgynnas medan till exempel mört gynnas. Åtgärder som stärker rovfiskbestånden kan motverka övergödningseffekter, och studien visar att det är viktigt att fisk- och havsmiljöförvaltningen samverkar för att uppnå miljömålen.
Maria Knutson Wedel föreslås av styrelsen för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, bli ny rektor. Hon efterträder professor Peter Högberg, som avgår till årsskiftet.
Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet och kan därmed ge forskarna nya insikter om livet under ytan.
Projektet Växtproteinfabriken, SLU Alnarp syftar till att bygga, utveckla och sätta på plats en pilotanläggning för att extrahera och ta till vara olika proteiner och proteinfraktioner från växter. Proteinerna kommer att användas i en uppsjö av produkter både inom livsmedelsindustrin men också för kosmetika och i medicinska applikationer. Möjligheter att använda dem i foderprodukter finns också.
Kan halm och sågspån omvandlas till värdefulla livsmedel? Det tror de forskare från SLU som nyligen fick 7,5 miljoner kr för att testa idéerna på allvar. Att cellulosa, lignin och liknande ämnen kan omvandlas till olja som kan användas i fiskfoder har de redan visat, men nu är siktet inställt på livsmedel. Omvandlingen görs med hjälp av jäst som kan lagra in stora mängder olja i cellerna.
Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning har beviljat tre miljoner kronor till ett projekt om lantbrukarnas erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan SLU Alnarp, KTH och LRF.
Den olja, t.ex. palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra. Det visar en ny studie från SLU.
I dag är det premiär för årets julkalender från SLU. Kalendern fokuserar på miljöfrågor och varje vardag fram till jul, samt på julafton, ges exempel på vad som har gjorts vid SLU under året som gått. I luckorna beskrivs ny kunskap och hur den har tagits fram, men också framtidsvisioner och samverkan med samhället. I år satsas det extra mycket på film och ljud, för att även nå nya målgrupper.
