En film om den svenska skogens roll i klimatomställningen knep i går guldet vid den internationella filmfestivalen World Media Festival i Hamburg. “Skogen - räcker den?” tilldelades första pris i klassen miljödokumentärer. Filmen handlar om hur förväntningarna på den svenska skogen växer snabbare än skogen själv, när Sverige ställer om till en grön bioekonomi.
Maria Stenberg har utsetts till ny platschef för Sveriges lantbruksuniversitet i Skara. Hon efterträder Margareta Stigson som går i pension.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar en ny webbapplikation under välkänt namn. Nya Artfakta används för svensk naturvård, artbestämning och artobservationer. Där bygger experter och naturintresserade en kunskapsbank om den artskatt som finns i Sverige. Tiotusentals personer rapporterar varje år artobservationer och bilder från Sveriges natur till Artfakta via Artportalen.
Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras och att minska matsvinnet i alla led är en av tre åtgärder som är avgörande för att hålla klimatpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av. Nu har forskaren Ingrid Strid med kollegor vid SLU formulerat tio rekommendationer till beslutsfattare för hur Sverige kan minska matsvinnet.
Det finns mycket storspigg i Östersjöns utsjö. Det visar den första storskaliga kartläggningen av hur mycket storspigg det finns i Östersjön. Med tanke på artens snabba expansion och betydelse för Östersjöns ekosystem, rekommenderar forskarna att storspigg inkluderas i framtida övervakningsprogram och att den beaktas vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.
Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktion på land. En rapport i fjol menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En ny rapport från SLU hävdar tvärtom att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön, tack vare ny teknik som ger betydligt större skördar.
Hur skapar vi en effektiv och konsumentdriven köttproduktion? Det kommer att diskuteras under del två av seminarieserien ”Det digitala djuret”, i Uddevalla den 8 maj.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 10 maj håller fem av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Alnarp. Föreläsningarna handlar bland annat om hur övergivna industriområden kan omvandlas till platser för allmänheten, bekämpning av skadegörare med nytto-organismer, stadslandskapets styrning och förvaltning och naturliga biostimulanter som ger större skörd.
Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för femte året i rad. Nästan 8500 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från över 1600 platser i landet. Dessa växters blomning respektive lövsprickning har kommit rekordlångt norrut i år jämfört med observationerna från 2015-2018, och jämfört med för 100 år sedan är det extremt stor skillnad, just i år.
Varje år sedan 2011 släpps nästan 300 000 unga laxar och havsöringar (smolt) ut i Dalälven. En del av dem tar sig troligen aldrig ut på öppet hav utan hamnar i magen på de skarvar som söker föda i älvmynningen. Det visar de scanningar efter fiskmärken som både Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen i Uppsala nu genomfört i skarvkolonier i området.
I år blev det vårtemperaturer ovanligt tidigt i hela Sverige. Vintern kom tillbaka på många håll, men nu är våren på gång även långt upp i norr och i söder är det redan meteorologisk sommar på flera platser. Hur fungerar det för växterna när det blir så? Under Valborgshelgen uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att rapportera in en handfull vårtecken till Vårkollen.
Den stora skogsbranden i Västmanland gav en unik möjlighet för ekologer från bl a SLU att studera vad som händer i naturen efter en så omfattande störning. Den första vetenskapliga sammanställningen visar att många växter och djur återvände snabbt. Branden har också gynnat flera sällsynta arter som svedjenäva och tretåig hackspett.
