Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Naturbruksgymnasiernas undervisning om arbetsmiljö kan bli bättre

    Utbildningen i arbetsmiljö varierar vid Sveriges naturbruksgymnasier. Orsaken kan vara tidsbrist, avsaknad av bra läromedel och varierande bakgrund hos lärarna, det visar en ny rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt rapporten har naturbruksgymnasierna däremot i allmänhet ett högt säkerhetstänkande och bra rutiner för att förebygga och hantera olycksfall och tillbud i verksamheten.

  • SLU och RISE tecknar nytt samarbetsavtal

    I dag signerades ett intentionsavtal för ökad samverkan mellan SLU och RISE med fokus på området biobaserade material och bränslen. Avtalet signerades av Maria Knutson Wedel, rektor SLU och Pia Sandvik, VD RISE.

  • Uppsala och SLU tecknar samverkansavtal

    Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala kommun har tecknat avtal om partnerskap med syfte att utveckla universitetets vitalitet, Uppsala kommun som organisation och samhället i stort. Avtalet undertecknades den 6 februari av SLU:s rektor Maria Knutson Wedel och kommunalrådet Erik Pelling (S).

  • Inga enkla svar om framtidens problem med skadeinsekter

    Samtidigt som vissa trender tyder på att insekterna blir färre finns en oro att problemen med skadeinsekter kommer att öka – insekter är växelvarma och borde därmed gynnas av ett varmare klimat. Att förutsäga framtidens insektsskador är dock inte helt enkelt. En internationell forskargrupp har studerat 31 av världens besvärligaste skadeinsekter och sett att de svarar olika på klimatförändringarna.

  • Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten – positiv utveckling för räka och braxen men sämre för gädda och havskräfta

    Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

  • Vill göra lågproduktiva skogar till guldklimpar för naturvården

    Kan lågproduktiv tallskog användas för att stärka och bevara den biologiska mångfalden? Det hoppas Mats Dynesius från SLU. Genom att ge tallar skador som liknar dem som uppstår vid brand vill han öka tillgången på senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen, en bristvara i skogslandskapet.

  • ”Närproducerat bästa receptet för minskad klimatpåverkan”

    Restaurangchefer listar vilka förändringar i verksamheten som har störst möjlighet att minska klimat- och miljöpåverkan i den egna verksamheten. Listan toppas av fyra åtgärder: välj närproducerad mat, handla mindre mängd kött, köp mer grönt och ta bort engångsartiklar och förpackningar. Detta enligt en undersökning från SLU Holding.

  • Nyanlända akademiker i de gröna näringarna

    Nu startar SLU på uppdrag av Arbetsförmedlingen en utbildning för agronomer och hortonomer med examen från sitt hemland. Det är en kompletterande utbildning för de med mark-, växt- eller trädgårdsinriktning.

  • Konferensen Publika parker och stadsrum 2020

    Publika parker och stadsrum är den populära mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 23 april i Lund är det dags för den trettonde upplagan av konferensen. Årets tema är Borta bra! Hemma bäst? Konferensens föreläsare kommer i år från Danmark, England, Nederländerna, Norge, Spanien och Sverige. Årets moderator är Lundaprofilen Johan Wester.

  • Energirenoveringar i byar kan missgynna jordbruksfåglar

    Många fågelarter som lever nära människor visar en nedåtgående trend - gråsparven har till exempel minskat med 70 procent i Europa sedan 1980. En tidigare studie från Polen visade att antalet fåglar i byar ofta minskar när äldre hus rivs och ersätts med moderna hus. Nu visar SLU och polska forskare att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras, till exempel för att bli mer energisnåla.

  • Pressinbjudan: Världsunikt center för insektsforskning invigs!

    För att bättre förstå det framtida samspelet mellan insekter, klimat och människa startar Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Max Planck-sällskapet ett nytt forskningscenter - Max Planck Center – next Generation Insect Chemical Ecology (nGICE).
    Initialt ska centrat drivas under en femårsperiod. De tre lärosätena står gemensamt för finansieringen på totalt 75 miljoner kronor.

Visa mer