Trots åtgärder minskar den biologiska mångfalden i Sverige. De mest hotade arterna finns i miljöer som kräver ett öppet, betat landskap. SLU-forskare har undersökt om gotlandsruss som betar året runt kan vara en metod att stoppa utvecklingen och samtidigt bidra till att russet, en hotad ras, bevaras. Några resultat och slutsatser med fokus på biologisk mångfald och igenväxning har nu gjorts.
Antagningsbeskeden för höstens utbildningar har nu skickats ut till de blivande studenterna. 1 946 nya studenter har antagits till SLU. Det innebär en ökning med drygt 20 procent jämfört med föregående år. Populäraste utbildningarna är djursjukskötare, veterinär och landskapsarkitekt.
Varje år dör ett tiotal personer i olyckor med fyrhjulingar, oftast på grund av att fordonet vält. Därför startar en grupp forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet nu ett forskningsprojekt som ska sammanställa och utvärdera fyrhjulingsanvändares erfarenheter och synpunkter gällande säkerhet och funktion, samt fånga upp vilka eventuella problem som kan upplevas med att ha ett vältskydd monterat.
I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som bygger på satellitdata och meteorologiska data från 2000-talet. Troligen har skogens tillväxt på många håll i norra Europa redan begränsats av torka under de senaste åren.
Vid det årliga beslutet om utbildningsutbudet i juni, beslöt styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att de program som leder till jägmästar- och agronomexamen, från och med läsåret 2021–2022, anpassas till den så kallade Bolognamodellen, det vill säga treåriga kandidatprogram som kan kompletteras med tvååriga masterprogram.
SLU har bred kompetens kring frågor som rör Östersjön. Nu finns en expertlista för journalister som söker inspiration till reportage, eller expertutlåtanden om något som händer i Östersjön. Det kan röra vattnets källflöden i berg och skogar och om flöden via jordbruksmark och städer, med kopplingar till övergödning och miljögifter. Dessutom om hur fiskbestånden och ekosystemen i Östersjön mår.
Vid SLU görs regelbundet regionala, åtgärdsorienterade inventeringar av skogsskador. Under 2020 är det de gotländska almarnas tur, som ett led i bekämpningen av almsjukan. Dessutom inventeras skador av granbarkborre i Götaland och delar av Svealand. Arbetet utförs inom ramen för programmet Nationell riktad skogsskadeinventering.
Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skogsskador orsakade av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt, antingen på kortare eller längre sikt beroende på typ av åtgärd.
I stor enkätundersökning tillfrågas under sommaren närmare 10 000 djurägare om sina erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion. Forskare från SLU och KTH ställer tillsammans med LRF bland annat frågor om vilka händelser som företagarna utsatts för, om brottsförebyggande och polisiära åtgärder, om inspektion av myndigheter samt om vilket stöd företagarna fått från polis och samhälle.
Internationellt filmpris till filmen "Skogen - räcker den?". Filmsatsning från Future Forests lyfter viktiga miljöfrågor i samarbete med team av vetenskapsjournalister.
Fyra SLU-forskare får bidrag till forskning kring sällskapsdjur (hund och katt).
Webbportalen Ekofakta.se riktar sig till både allmänhet och yrkesverksamma inom livsmedelskedjan och syftar till att öka kunskapen om ekologisk produktion och ekologisk mat. SLU Ekologisk produktion och konsumtion (Epok) har utvecklat portalen på uppdrag av Jordbruksverket och i samarbete med Ekologiska Lantbrukarna, Ekomatcentrum, KRAV och Organic Sweden.
