Forskare från SLU har undersökt hur odling av åkerböna skulle kunna påverkas av ett förändrat klimat. Skörden minskade kraftigt i bestånd som stressades av torka, bladlöss eller både och. Oavsett stressnivå gav dock pollinerande humlor en rejäl skördeökning. Bevattning av en bladlusangripen gröda under ett torrår gav i princip ingen merskörd alls, vilket belyser vikten av att hantera skadegörare.
Mer variation på åkrarna och i odlingslandskapet – diversifiering – gynnar i de flesta fall ekosystemtjänster och biologisk mångfald utan att äventyra skörden. Det visar en internationell studie som letts av forskare från SLU. Forskarna har analyserat nära 42000 jämförelser av olika odlingssystem och brukningsåtgärder.
Ett anslag från WASP-HS ger SLU möjligheten att etablera en ny tvärvetenskaplig forskningsinriktning för att utröna möjligheter och utmaningar med AI-teknik inom skogsbruket.
SLU satsar stort på att stärka intresset för skog hos unga. Basen i satsningen är ett digitalt, forskningsbaserat läromedel som lanseras på Sveriges gymnasieskolor hösten 2021. Det är Ljungbergsfonden som investerar i projektet, som ska ge fler sökande till skogsutbildningar.
År 2017 blev Sveriges lantbruksuniversitets campus Ultuna först ut med att få Green Flag Award i Sverige. Nu får SLU och Akademiska Hus utmärkelsen för fjärde året i rad och visar därmed att de prisbelönta grönområdena fortsätter att utvecklas.
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är exempel på obotliga, ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnan och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Nu visar Suvi Mäkeläinen att dessa sjukdomar också drabbar labrador- och golden retriever-hundar. Resultaten kan leda till bättre hälsa hos hundar, men också till utveckling av nya behandlingar för både hundar och människor.
Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. SLU och Høgskolen i Innlandet (INN) har i samarbete med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland och motsvarande myndigheter i Norge fått finansiering av Interreg Sverige-Norge. Grensevilt 2 bygger på det uppmärksammade projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på vilt.
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Ny forskning från SLU visar att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.
Från årsskiftet blir Mark Marissink ny chef på SLU Artdatabanken. Han efterträder Lena Sundin Rådström som slutade vid Artdatabanken i februari. Mark Marissink kommer närmast från Naturvårdsverket, där han senast har arbetat som biträdande avdelningschef på Miljöanalysavdelningen.
Vid SLU finns många forskare som arbetar med det genredigeringsverktyg, ”gensaxen”, som i år belönas med årets Nobelpris i kemi. I en nyligen utgiven populärvetenskaplig SLU-skrift beskrivs växtförädlingens och djuravelns historia, från jordbrukets början för mer än 10 000 år sedan till dagens molekylära arbete med bl.a. CRISPR-Cas9.
För första gången har SM i nedbrytning arrangerats. Arrangörerna SLU RådNu och LRF ville sätta fokus på hur våra jordar mår och intresset var stort, tävlingen lockade över 400 deltagare. Efter två månader i jorden har 800 tvättlappar grävts upp och dokumentation samt reflektioner skickats in till tävlingskansliet och nu har en vinnare korats.
