Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Trubbnoshörningar i Hluhluwe-iMfolozi Park, Sydafrika - ett av få områden där det har gjorts studier av hur denna mycket hotade art påverkar ekosystemet. Foto: Olli Hyvärinen

    Vi vet för lite om hur de största däggdjuren påverkar jorden

    Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte i dag, eftersom vår kunskap om hur de påverkar sin omgivning – och hela jorden – inte är tillräcklig. Det menar ett internationellt forskarlag som har kartlagt vetenskapliga studier om stora växtätares påverkan på ekosystemen. Nu efterlyser de mer forskning.

  • Angrepp (inringade) av bladmögel på potatisblad som är obehandlade (till vänster) respektive behandlade med sprut-inducerad gensläckningsteknik (till höger). Foto: Poorva Sundararajan

    RNA i sprutan kan ersätta kemisk bekämpning mot potatisbladmögel

    Med en banbrytande ny metod skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel genom att spruta ut RNA på bladen. Detta RNA släcker ner de gener hos skadegöraren som annars möjliggör infektion av växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för lantbrukarna.

  • Filippa Andersson, Tuva Schmid och Klara Jonsson från Gamlebygymnasiet i Västervik. Foto: privat

    Gamlebygymnasiet vann SM i nedbrytning 2021

    Filippa Andersson, Tuva Schmidt och Klara Jonsson från Gamlebygymnasiet i Västervik är vinnare av SM i nedbrytning 2021. Eleverna grävde ner tvättlappar i olika typer av marker strax före sommarlovet i juni och grävde sedan upp dem i slutet av augusti för att se vad som hänt med dem. Mästerskapet arrangeras i samarbete mellan SLU RådNu och LRF och riktades i år till naturbruksgymnasierna.

  • Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta

    Bra att det pratas om skogen, men utgå från fakta. Frågan om skogens roll i ett framtida klimatomställt samhälle är högaktuell. SVTs Vetenskapens värld belyser detta på ett spännande sätt i sin programserie ”Slaget om skogen”. När beslut ska fattas om skogens roll är det viktigt att de base­ras på vetenskap och korrekta uppgifter.

  • Avloppsvatten från reningsverk kan avslöja många saker om folkhälsan i ett område, inklusive förekomsten av SARS-CoV-2. Foto: Zeynep Çetecioğlu Gürol, KTH

    Nytt centrum för miljöbaserad övervakning av infektionssjukdomar i Sverige

    Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Nu ska detta arbeta förvaltas och utvecklas inom ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, SEEC. Centrumet ska bland annat bistå myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verka för beredskap inför framtida pandemier.

  • Skörd av höstvete. Hos veteodlare kan livsmedelsförluster uppstå vid skörd, transport och lagring, men även när vetet inte kan skördas på grund av liggsäd, angrepp av skadedjur och vilt eller sjukdomsangrepp. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

    SLU-forskares metoder för att mäta matsvinn lyfts fram på FN-toppmöte

    Den 23 september riktar världen ögonen mot det globala livsmedelssystemet när det virtuella FN-toppmötet Food Systems Summit hålls i New York. Ett av Sveriges officiella bidrag inför mötet är en rapport om metoder för uppföljning av livsmedelsförluster tidigt i produktionskedjan. Rapporten har tagits fram av Jordbruksverket med hjälp av åtta forskare från SLU.

  • Marie Andreasson är platschef vid SLU i Skara. Foto: Vanja Sandgren

    Vetenskap för alla på SLU i Skara

    Om foder till djur, mat till människor, hundars och hästars välfärd, vinnaren av SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs Innovationspris koras och priset delas ut Göran Persson, styrelseordförande Swedbank. Populärvetenskap på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara, 27 september till 1 oktober.

  • SLU koordinerar EU:s uppdrag för omställning till en hållbar livsmedelsproduktion

    SLU koordinerar EU:s uppdrag för omställning till en hållbar livsmedelsproduktion Globalt orsakar jordbruket ungefär en tredjedel av alla växthusgaser. I Europa kommer nästan 70% av alla EU:s utsläpp av växthusgaser inom jordbruket från boskapsbaserat jordbruk. EU har som mål att bli den första koldioxidneutrala kontinenten år 2050, vilket inte är en liten uppgift.

  • Tunnlar i Äspölaboratoriet utanför Oskarshamn, där de svenska grundvattenproverna samlades in. Foto: Christian Siebenbürgen

    Så överlever mikrober i urbergets djupa, extremt näringsfattiga grundvatten

    Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt, men det finns liv där. Ett mikrobsamhälle som tillväxer i ”utbrott” och sedan går i vila, och som består av arter som är väldigt olika men samarbetar, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö. Det visar ett forskarlag som har utnyttjat dna-teknik och vatten från underjordiska observatorier i Sverige och Finland.

  • Doktor Westerlunds klassiska hälsoblomma kan bidra till upplevelsen av inre ro. Foto: Anna María Pálsdóttir, SLU.

    Naturliga dofter påverkar din hälsa

    Doftande växter som pelargon, lavendel och barrträd kan ha positiv inverkan på din hälsa. Under en studie i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård kartlades hur naturliga dofter framkallar associationer, känslor och fysiska reaktioner hos den som drabbats av stressrelaterad sjukdom. Iakttagelserna kan komma till nytta inom både naturbaserad terapi och trädgårdsföretagande.

Visa mer