Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • I vägkanter kan det finnas viktiga resurser för pollinatörer under hela säsongen. Här ser vi en åkerhumla besöka blommande rödklöver. Foto: Juliana Dániel-Ferreira

    Vägkanter viktiga för pollinatörer, om trafiken är begränsad

    Om vi sköter vägkanterna rätt kan de bli bättre livsmiljöer för de växter, fjärilar och humlor som har fått minskat utrymme i landskapet när hagar och ängar försvunnit. Det gäller särskilt lågtrafikerade vägar, enligt en ny avhandling från SLU. Vägar med hög trafik innebär en risk för till exempel bosökande humledrottningar. Också kraftledningsgator har stor potential för naturvården.

  • Första doktorsavhandlingen inom djuromvårdnadsvetenskap

    Sedan drygt tio år är djursjukskötare ett legitimationsyrke som kräver tre års högskoleutbildning. Nu har den första doktorsavhandlingen inom ämnet djuromvårdnadsvetenskap lagts fram vid SLU. Avhandlingen, som har skrivits av Anneli Rydén, handlar om omvårdnad och anestesivård.

  • Omslagsfoto: Joakim Eriksson

    Så kan lantgårdar bidra till social välfärd för många fler i samhället

    Kommuner och regioner skulle kunna dra betydligt större nytta av lantgårdar inom social omsorg, utbildning, sjukvård, alternativa arbetsuppgifter och integration. Om detta, och om hur verksamheterna bör organiseras för att få till ett långsiktigt hållbart samarbete mellan svenska lantgårdar och samhället, handlar en ny rapport från SLU.

  • Skärgårdsstiftelsen prisas för fyra upptäckarplatser som ger skolbarn upplevelser av natur- och kultur i Stockholms skärgård. Foto: Bosse Lind

    Årets naturvägledning 2021 prisar arbete med att öka ungas kunskap om naturen

    SLU Centrum för naturvägledning (CNV) har utnämnt Årets naturvägledning 2021. Äventyrsgruppen på Miljöverkstan Flaten och Utbildningsplats skärgården vinner var sin kategori. Pristagarna har fokuserat på att öka ungas kunskap om naturen och att inspirera med naturupplevelser. Utöver detta delades två hedersomnämnanden ut.

  • Utlysning av 2022 års stipendium till Ulla Molins minne

    Trädgårdspionjären Ulla Molin utvecklade och förnyade det gröna kulturarvet och fortsätter att vara en viktig inspiratör. Nästa års stipendium till Ulla Molins minne delas ut den 29 maj 2022 på Sofiero slott och slottsträdgård i Helsingborg. Nätverket Swedish Gardens, Tankesmedjan Movium vid SLU och Höganäs kommun efterlyser förslag på stipendiater senast den 31 januari.

  • Lidbergs dike i Baksjöliden grävdes av William Lidbergs pappas farfar. Till vänster syns diket så som det ser ut i dag och till höger visar de blå rutorna diket så som det representeras i de nya digitala dikeskartorna. Illustration: William Lidberg

    Nya digitala dikeskartor underlättar klimatanpassning

    Nu avslöjas mer detaljer om vattnets väg i landskapet. Med hjälp av artificiell intelligens och nya modeller har Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med Skogsstyrelsen tagit fram heltäckande dikeskartor för Sverige. Dikeskartorna har många användningsområden. De underlättar till exempel vid klimatanpassning av översvämningskänsliga områden och vid restaurering av torvmarker.

  • Äpplesorten Frida är framtagen genom klassisk växtförädling på SLU och odlas i ökande omfattning i Sverige. Föräldrar är Aroma och en amerikansk selektion med god motståndskraft mot sjukdomar. Foto: Kimmo Rumpunen.

    Kön och ålder påverkar synen på växtförädling

    Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling, enligt en ny studie från SLU. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre. Inställningen till förädling av växter är viktig, om sorter anpassade till framtida klimatförhållanden ska kunna utvecklas.

  • Några av de tusen fröplantor som är nya korsningar av dessertäpplen och cideräpplen. Foto: Kimmo Rumpunen, SLU

    Grunden lagd för svenska cideräpplen

    Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning.

  • Flisning av grot, dvs. hyggesrester i form av grenar och toppar. Foto: Stefan Löfgren

    Miljömålsindikator ger felaktig bild av skogsbrukets försurande påverkan

    Risken att uttag av biobränslen (hyggesrester) från skog ska orsaka skadlig försurning av marken kan skattas på olika sätt. Den indikator som används av myndigheter i bl.a. Sverige ger dock en förenklad och ibland missvisande bild av försurningens omfattning och orsaker. Det visar forskare från SLU, som påpekar att indikatorn överdriver försurningsrisken och är olämplig som grund för rådgivning.

  • Nu startar ett samarbete mellan Green Cities och Tankesmedjan Movium vid SLU för att nå ut med relevant information till beslutsfattare som har möjlighet att påverka städernas framtid.

    Green Cities och Tankesmedjan Movium vid SLU inleder samarbete

    Nu startar ett samarbete mellan Green Cities och Tankesmedjan Movium vid SLU för att nå ut med relevant information till beslutsfattare, politiker och andra aktörer som har möjligheten att påverka städernas framtid. Projektet Green cities startade den 1 januari 2021 och pågår under en treårsperiod i Sverige. 13 länder i Europa medverkar i projektet.

  • Islandshäst. Foto: Eva Tydén

    Resistensen mot avmaskningsmedel breder ut sig hos hästens spolmask

    Sedan drygt 15 år är hästens spolmask resistent mot avmaskningsmedel med ivermektin i Sverige. Idag är läget likadant på stuterier på Island, och på svenska stuterier har parasiten även utvecklat resistens mot två andra typer av läkemedel. Om detta och om genetiska mekanismer bakom denna läkemedelsresistens skriver Frida Martin i en avhandling från SLU.

Visa mer