Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 18 april, för sextonde gången, i år med Lund som värdstad. Årets konferenstema är MODIGA stadsrum. SLU Tankesmedjan Movium har sedan 2008 tillsammans med Helsingborgs stad, Malmö stad och numera Lunds kommun arrangerat Publika parker och stadsrum årligen.
Människan förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan däremot ha försvunnit.
Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter 272 miljoner kronor i en forskningsstrategisk satsning på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften är viktiga för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har SLU-forskare kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i åkermark.
Välkommen till ett digitalt boksläpp av boken ”Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna – svenska lokalsorter och deras historia.”.
Under denna titel döljer sig en riktig skatt, nästan som en sagobok, med härliga personporträtt, fina bilder och intressant kuriosa. Boken tar upp flera köksväxters historia och introduktion i Sverige.
En beskrivning av boken, urval från baksidestexten:
Att renar stödutfodras under vintern har blivit vanligare. Orsaken är både konkurrerande verksamheter och ett förändrat klimat. En nackdel med vinterutfodring är att renkalvar som utfodrats i hägn blir sämre på att välja lavrika betesmarker när de får beta fritt under nästa vinter. Det visar Heidi Rautiainen i en avhandling från SLU.
Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.
För att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande går nu en stor enkät ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet. Enkäten innehåller frågor om drivkrafter, utmaningar, stress och välbefinnande. Avsändare är en grupp forskare från SLU och Lunds universitet, som på uppdrag av Jordbruksverket kartlägger hur arbetsmiljö och livssituation upplevs.
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet utan att öka avverkningen nämnvärt, så länge bostadsytorna inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre hus men då krävs också mer trä. Det mest klimatsmarta vore att använda traditionella regelstommar, och att bygga mindre lägenheter. Det visar en studie ledd av Maximillian Schulte från SLU.
Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) lanserades år 2005 och har sedan dess arbetat med att skapa ett gediget referensverktyg för svenska kulturväxters vetenskapliga, hortikulturella och inhemska namn.
Databasen SKUD är en nationell likriktare och ett referensverktyg för svenska kulturväxters vetenskapliga, hortikulturella och inhemska namn. Den är till för alla som arbetar eller kommer i kontakt