Regional jordbruksforskning för norra Sverige, RJN, startade 1996 och förlängs nu i ännu ett nytt avtal 2021–2023. I forsknings- och utvecklingsprogrammet samarbetar SLU och näringslivspartners för att främja livsmedelsproduktionen i det norrländska lantbruket.
Det behövs nytänkande och ännu smartare lösningar för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar. För att bidra till nya innovationer i skogs- och livsmedelskedjorna har SLU Umeå och Sparbanksstiftelsen Norrland instiftat ett pris – bästa innovationen belönas med 50 000 kronor. I juryn finns representanter med lång och bred erfarenhet inom de gröna näringarna och entreprenörskap.
Fiskars nettoenergiintag (inkomster minus utgifter) beror bland annat av vattentemperatur, art och storlek. Det avgör var den förekommer, skriver Ulrika Beier i sin doktorsavhandling från SLU. Om det finns siklöjor i en sjö finns det färre mörtar på grund av konkurrensen om djurplankton.
Hur vi gör framtidens städer mer hållbara med hjälp av restvärme?
Tillsammans med ett antal aktörer bjuder Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) in till en öppen innovationstävling kring innovativ användning av restvärme i framtidens städer. Tävlingen vänder sig till studenter och yrkesverksamma och pågår fram till 22 juni 2015.
Restvärme är överbliven värme från olika typer av industriel
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp har startat en drive för att sprida mer information om hortonomprogrammet; vad är en hortonom, vad pluggar man, vad kan man bli?
Vi vill svara på dessa frågor och berätta mer! Då känns det naturligt att använda Facebook. Vi finns där som SLU Hortonom. Vi använder även Instagram, @sluhortonom. I dessa kanaler kommer studenterna att berätta om sin var
Norra Sverige har drabbats av flera stora stormfällningar under senare år och granbarkborrarna har haft tillgång till vindfällda träd under tre somrar i följd. Därmed ökar också risken för att den förhöjda populationen av barkborrar ska börja döda stående träd under kommande år, enligt forskare vid SLU. Därför är det viktigt att fortsätta att ta bort stormfällda träd ur skogen.
Att kommunicera klimatförändringar och anpassning av europeiskt skogsbruk till klimatförändringarna är en utmaning. Förmågan till anpassning har hittills förståtts som hur träden och skogsekosystemen kan anpassa sig till klimatförändringarna och vilka socio-ekonomiska faktorer som styr hur vi anpassar vårt brukande av skogen.
Välkomna att lyssna på SLU:s forskarföredrag om arter och mat på Forskartorget. Björn Cederberg berättar om skogens farligaste djur, Agneta Oskarsson talar om tillsatserna i maten, Ingrid Strid om matslöseriet i livsmedelskedjan och Kristina Sundell om den nyttiga sjömaten. Passa också på att besöka Nationalnyckelns monter och kika på den nya volymen om strålfeniga fiskar – bland mycket annat!
Uppgifter från både yrkesfiske och provfiske visar att sikbestånden i Bottenhavet har minskat från mitten av 1990-talet och framåt. På vissa platser har även sikens medelålder och tillväxt sjunkit över tiden. Kustlaboratoriet kommer nu att genomföra provfiske i de berörda områdena.
I takt med diskussionen om klimatförändringar har intresset för hur växter och djur påverkas ökat. Vårtecknen kommer tidigare och löven sitter kvar längre på hösten. Forskare gräver nu i gamla arkiv för att få fram uppgifter. Svenska fenologinätverket ordnar workshop på Hotell Södra Berget i Sundsvall den 31 januari-1 februari.
Myggor kan nu utveckla resistens mot substanser som används i avskräckande myggmedel. Det har forskare, bland annat vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) för första gången kunnat påvisa genom tester i laboratoriemiljö. Det är gulafebernmyggor som utvecklat resistens mot medlet DEET, en substans som används i myggmedel världen över. I Sverige finns den bl a i produkterna Mygga och djungelolja.
Vargstammen i Sverige har tredubblats under de sista tio åren, men det har inte påverkat lodjuren i samma område. Den slutsatsen drar forskare vid SLU i Grimsö i en nyligen publicerad studie, som har gjorts inom det skandinaviska forskningsprogrammet SKANDULV.
Det svenska fäbodväsendet växte fram först under 1500- och 1600-talen. Det hävdar Jesper Larsson i en doktorsavhandling från SLU och utmanar därmed föreställningen om fäbodarnas uråldriga ursprung. Tack vare fäbodarna kunde jordbruksekonomin expandera kraftigt och under en period på hundrafemtio år var södra Norrland och Dalarna ledande i det svenska jordbrukets utveckling.
PRESSINBJUDAN FRÅN EQUUS 2009 Hästsektorn i Europa behöver kraftsamla. Sektorn har potential att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning på landsbygden i Europa, men den ses ändå inte alltid som en självklar del av samhällsutvecklingen. Därför planeras ett nätverk för sport, avel och hästrelaterad näring. Det är främsta syftet med Equus 2009, en konferens om hästen i Europa.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer att närvara på Uppsala Reggaefestival 6–8 augusti. Tanken är att locka framtida studenter till att plugga vid SLU.
Fiskodling, Alzheimer, jordpackning och säkra mikrober. Vid SLU i Uppsala installeras elva nya professorer med installationsföreläsningar den 19 och 20 mars 2009. I maj installeras ytterligare tre i Alnarp.
Fiskodling, Alzheimer, jordpackning och säkra mikrober. Vid SLU i Uppsala installeras elva nya professorer med installationsföreläsningar den 19 och 20 mars 2009. I maj installeras ytterligare tre i Alnarp.