Regional jordbruksforskning för norra Sverige, RJN, startade 1996 och förlängs nu i ännu ett nytt avtal 2021–2023. I forsknings- och utvecklingsprogrammet samarbetar SLU och näringslivspartners för att främja livsmedelsproduktionen i det norrländska lantbruket.
Det behövs nytänkande och ännu smartare lösningar för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar. För att bidra till nya innovationer i skogs- och livsmedelskedjorna har SLU Umeå och Sparbanksstiftelsen Norrland instiftat ett pris – bästa innovationen belönas med 50 000 kronor. I juryn finns representanter med lång och bred erfarenhet inom de gröna näringarna och entreprenörskap.
Allt färre skogsägare bor och verkar där de har sin skog. I takt med att avstånden ökar mellan skogsägare och deras fastigheter förändras skogsägarskapet och nya behov uppstår. Detta ger både nya utmaningar och möjligheter sett ur ett serviceperspektiv. Idag är skogssektorn och dess serviceutbud väldigt starkt präglad av traditioner och specifika förväntningar på skogsägare.
Är det skogsägares utbildning eller värdeprofiler (vad de tycker om och sätter värde på i samband med skog och skogsägande) som förklarar deras anpassning till klimatförändringar?
I en ny studie, ledd av Kristina Blennow från Sveriges lantbruksuniversitet och Johannes Persson från Lunds universitet, visas det för första gången att universitetsutbildning överträffar värdeprofil som förklaring t
Martin Hallinger, forskare vid institutionen för ekologi, samlar in dvärgbjörk. Foto: Martin Hallinger
Buskarna blir fler och större på tundran i norra Europa, Asien och Nordamerika. Det är inte bara ett tecken på att klimatet förändras utan kan också påskynda uppvärmningen. Ett internationellt forskarteam, där bland annat SLU-forskaren Martin Hallinger ingår, har studerat 37 platser i nio
Tillväxt Trädgård är ett nationellt samarbete mellan näringsliv och akademi. Verksamheten startade 2008 och har bidragit till högre produktionsvärde, ny kunskap och ökad framtidstro inom trädgårdsnäringen. Inför avtalsperioden 2015-2017 har antalet samverkande parter ökat från 12 till 17. Dessutom har konceptet vässats ytterligare.
Tillväxt Trädgård har framgångsrikt etablerat sig som e
Norra Sverige har drabbats av flera stora stormfällningar under senare år och granbarkborrarna har haft tillgång till vindfällda träd under tre somrar i följd. Därmed ökar också risken för att den förhöjda populationen av barkborrar ska börja döda stående träd under kommande år, enligt forskare vid SLU. Därför är det viktigt att fortsätta att ta bort stormfällda träd ur skogen.
Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.
Ett nära femtioårigt amatörforskningsarbete har resulterat i ett unikt dokument om samiska flyttleder mellan Norrbotten och norska Atlantkusten. Nu publiceras arbetet i en ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU.
Handfast kunskap om naturen är en hörnsten för hela mänsklighetens existens. Urfolkens traditionella kunskaper kan visa vägen mot ett hållbart samhälle, men de är alldeles för dåligt kända. En ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Sametinget sätter ljus på traditionell kunskap hos Sveriges enda urfolk – samerna.
I takt med diskussionen om klimatförändringar har intresset för hur växter och djur påverkas ökat. Vårtecknen kommer tidigare och löven sitter kvar längre på hösten. Forskare gräver nu i gamla arkiv för att få fram uppgifter. Svenska fenologinätverket ordnar workshop på Hotell Södra Berget i Sundsvall den 31 januari-1 februari.
Vedämnets sammansättning och innehållet av cellulosa i stammarna har stor betydelse vid framställning av förnybara produkter från skogsråvara, t.ex. träpellets. Robert Nilsson vid SLU i Umeå har med molekylära metoder tagit reda på mer om hur vedceller bildas.
När hampfrökaka blandades i kornas foder som proteintillskott ökade avkastningen upp till en viss gräns. Lamm som utfodrades med hampfrökaka växte dock inte bättre än kontrollammen, enligt Linda Karlsson vid SLU. Det som begränsar användningen av hampfrökaka är framförallt det höga innehållet av icke nedbrytbara fibrer, som leder till att energiinnehållet blir för lågt.
Fler och nyttigare blåbär till konsumtion och livsmedelsindustri kan bli verklighet om vi lär oss odla vår inhemska art, Vaccinium myrtillus. Andreas Åkerström visar i sin doktorsavhandling vid SLU i Umeå att blåbär av nordlig härkomst innehåller mest av de hälsosamma antocyanidinerna, även jämfört med sydliga bär som fått växa intill de nordliga under tio år.
Hur påverkas kungsörnar av en storskalig etablering av vindkraftverk? Det vill forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ta reda på. Just nu sätts satellitsändare på ett antal kungsörnsungar i norra Sverige. Syftet är att se hur planerade vindkraftverk påverkar kungsörnarna.
Om du på vandring genom en norrländsk skog plötsligt befinner dig på en smal väg som slingrar sig fram genom landskapet, så kan du vara ganska säker på att du hittat en cykelstig. Jägmästarstudenten Anna-Maria Rautios examensarbete ”De norrländska svältsnörena - en skogshistorisk analys av cykelstigsbyggnationen under 1900-talet” beskriver dessa smala cykelstigars tillkomst och historia.
Ämnena vid de öppna installationsföreläsningarna vid SLU i Umeå är skogliga med skiftande inriktning, från lingonförekomst till skogshistoria. Fredagen den 28 maj 2010 installeras nio nya professorer, med föreläsningar den 27 och 28 maj.
Myggor kan nu utveckla resistens mot substanser som används i avskräckande myggmedel. Det har forskare, bland annat vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) för första gången kunnat påvisa genom tester i laboratoriemiljö. Det är gulafebernmyggor som utvecklat resistens mot medlet DEET, en substans som används i myggmedel världen över. I Sverige finns den bl a i produkterna Mygga och djungelolja.
Vargstammen i Sverige har tredubblats under de sista tio åren, men det har inte påverkat lodjuren i samma område. Den slutsatsen drar forskare vid SLU i Grimsö i en nyligen publicerad studie, som har gjorts inom det skandinaviska forskningsprogrammet SKANDULV.
Det svenska fäbodväsendet växte fram först under 1500- och 1600-talen. Det hävdar Jesper Larsson i en doktorsavhandling från SLU och utmanar därmed föreställningen om fäbodarnas uråldriga ursprung. Tack vare fäbodarna kunde jordbruksekonomin expandera kraftigt och under en period på hundrafemtio år var södra Norrland och Dalarna ledande i det svenska jordbrukets utveckling.