Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.
Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.
För att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande går nu en stor enkät ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet. Enkäten innehåller frågor om drivkrafter, utmaningar, stress och välbefinnande. Avsändare är en grupp forskare från SLU och Lunds universitet, som på uppdrag av Jordbruksverket kartlägger hur arbetsmiljö och livssituation upplevs.
Mellangrödor bidrar till ökad kolinlagring i åkermark, med de kan vara en utmaning att odla, och de kan ha negativa bieffekter som motverkar effekten av kolinlagringen. Hur kan då nyttan med mellangrödor optimeras för kolinlagring, klimatnytta, minskat kväveläckage och ökat kväveutnyttjande? Om detta handlar en ny SLU-rapport som bygger på mängder av data från fältförsök och tidigare forskning.
Växtskydd mot skadegörare och ogräs är ett hett ämne i Europa nu. EU kan nämligen komma att besluta om en halverad användning av kemiska bekämpningsmedel till år 2030. Debatten mellan förespråkare och motståndare är mycket het och polariserad. Under maj arrangerar SLU därför ett webbinarium, en konferens och en workshop där framtidens växtskydd diskuteras ur svenskt och europeiskt perspektiv.
Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.
Fältförsök med King Edward-potatis som försetts med tre resistensgener visar att denna vanligtvis sjukdomskänsliga potatissort kan bli helt fri från angrepp av potatisbladmögel. Men den nuvarande lagstiftningen och dess tillämpning i Europa stoppar i praktiken användningen i jordbruket.
EU-strategier för jord- och skogsbruk, hållbara produktionssystem, nya skadegörare, sjukdomar och ogräs, men också nya bekämpningsmetoder. Det är några av de ämnen som kommer att diskuteras när SLU, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ordnar en nationell växtskyddskonferens i Uppsala 9–10 november.
Nu ska svenska yrkesodlare av bär och grönsaker få färska insikter. Projektet ”Sortprovning i hortikulturell frilandsodling” har lämnat startgroparna. Det bedrivs av Elitplantstationen på uppdrag av SLU Grogrund. I sommar arrangeras de första fältvisningarna bland nya sorter av jordgubbar, lök, spetskål och rödbeta. Det blir också en kunskapsbank på webben.
Jordbrukets maskiner börjar bli så tunga att de på sikt hotar livsmedelsförsörjningen i Europa, Amerika och Australien. Större och bredare däck har begränsat skadorna på markytan, men under matjorden blir jorden så packad att dess långsiktiga produktionsförmåga är hotad. Det visar en ny global studie, som även drar paralleller till sauropoderna, de tyngsta djur som någonsin har vandrat på jorden.
Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement.
Att höja vattennivån i jordbrukets dränerade mulljordar kan vara en bra klimatåtgärd. Den minskning av utsläppen av växthusgaser som ett halverat dräneringsdjup skulle leda till motsvarar mer än 1 procent av de utsläpp som människan orsakar globalt. Det skriver forskare från bland annat SLU i en artikel i Nature.
Naturvården står inför stora utmaningar. Samtidigt ökar kunskapen om arterna och tillståndet för vår natur. På årets Flora- och faunavårdskonferens, som arrangeras av SLU Artdatabanken, diskuteras förutsättningar, utmaningar och framtid för biologisk mångfald. Miljöminister Per Bolund medverkar.
Kan drönarfoton och bildanalys genom maskininlärning ersätta manuell gradering i fältförsök? Det ska forskare vid SLU undersöka tillsammans med Hushållningssällskapet och Lantmännen Lantbruk. Projektet har nyligen beviljats medel från Stiftelsen lantbruksforskning.
FN har utsett 2020 till det internationella växtskyddsåret. På SLU finns ca 200 forskare som arbetar med växthälsa, dvs. olika sätt att skydda grödor och träd från angrepp av skadedjur och sjukdomar. Nu har de tagit fram ett trettiotal reportageuppslag för journalister, som erbjuds att skildra forskningen i fält eller labb.
Att pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel och brist på lämpliga livsmiljöer har uppmärksammats, men vi måste också tänka på de hot som extremväder och naturkatastrofer kan utgöra – inte minst för att sådana fenomen väntas bli vanligare i vårt framtida klimat. Det menar två forskare som har gått igenom den litteratur som finns inom området.
Medan forskare vid SLU i Alnarp jobbar med att domesticera den vilda växten fältkrassing till en ny oljegröda, testar forskare vid SLU i Ultuna om det går att använda frökakan, som man får kvar efter pressningen av oljan, som djurfoder. En nyligen publicerad studie tyder på att fältkrassingens frörester (frökaka) är ett smakligt fodermedel för grisar.
Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi, då intäkterna från kommersiell jakt kan överstiga kostnaden för betesskador. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden.
Kan genteknik bidra till en effektivare växtförädling i Afrika? Det tror forskare i ett SLU-lett projekt som siktar på kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Projektets ena syfte är att stärka afrikansk växtförädling genom teknologiöverföring. Det andra är att stödja framtagandet av regelverk kring användning av genteknik i växtförädling.
En majsplanta som kommer i kontakt med plantor intill skickar ut luftburna signaler som kan uppfattas av majsplantor längre bort. Nu har forskare på SLU visat på gennivå att en planta som inte har blivit berörd reagerar på samma sätt som en planta som har vidrörts. Förändringarna gör plantorna mindre attraktiva för bladlöss och i framtiden skulle upptäckten kunna användas i växtskyddssammanhang.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
