Styrmedel kan påverka människors matvanor – men rätt åtgärder krävs

För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.

– De kostförändringar som behöver ske i den rika delen av världen kommer inte att ske av sig själva. Det krävs aktiva åtgärder från politiker och andra samhällsaktörer, säger Elin Röös, forskare vid SLU och en av studiens författare.

Bred översikt över forskningsfältet

Studien är en sammanställning av tidigare forskning och bygger på 29 internationella översiktsartiklar publicerade mellan 2018 och 2024. Forskarna har granskat hur väl olika styrmedel fungerar för att minska matsvinn och främja mer miljövänliga matval, som ökad andel växtbaserade livsmedel och mer hållbart producerade produkter.

Matsvinn – färre hinder än ändrade matvanor

Sammanställningen visar att åtgärder riktade mot matsvinn ofta tenderar att ge tydligare resultat än de som syftar till att förändra kostvanor, exempelvis minskad köttkonsumtion. Forskarna menar att detta kan bero på att matsvinnsfrågan möter färre kulturella och motivationsmässiga hinder.

Bland de åtgärder som granskats framträder följande mönster:

• Informationskampanjer är mest studerade och kan öka medvetenheten, men leder sällan till varaktiga beteendeförändringar.
• Strukturella åtgärder – som att bredda utbudet av vegetariska alternativ, ta bort brickor i matsalar eller minska portionsstorlekar – verkar ge större effekt.
• Enkla påminnelser, till exempel skyltar vid servering, visar potential att minska matsvinn och i viss mån påverka matval.
• Att hjälpa människor att sätta upp mål och ge återkoppling på förändrat beteende kan fungera, men resultaten är osäkrare när de baseras på självrapporterat beteende.
• Ekonomiska incitament (t.ex. prisförändringar eller skatter) och utbildning är mindre utforskade, men bedöms vara lovande när de används på rätt sätt.

Kombinationer och långsiktighet behövs

Forskarna framhåller att åtgärder som kombinerar påverkan på kunskap, möjligheter och motivation verkar vara mest lovande. De betonar också behovet av att se helheten och samordna insatser inom miljö, hälsa, jordbruk och utbildning. Fler långsiktiga och metodologiskt robusta studier efterlyses.

– Det var tydligt när vi gick igenom forskningen att fler och kraftfullare åtgärder behöver prövas, för att göra det lättare för människor att göra bra miljöval, säger Ylva Ran, forskare vid SLU och studiens huvudförfattare.

Studien har finansierats av Naturvårdsverket, Mistra Food Futures och EU-projektet Plan’eat.

Kontaktpersoner

Ylva Ran
Forskare och huvudförfattare
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
ylva.ran@slu.se, 073-270 43 31

Elin Röös
Universitetslektor och projektledare
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Elin.röös@slu.se, 070-305 77 10

Den vetenskapliga artikeln

Y Ran et al. 2025. Are interventions for environmentally sustainable dietary behaviours effective? A review. Environ. Res.: Food Syst. 2 032001
https://doi.org/10.1088/2976-601X/adda4e

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst foto. Fotograf ska anges.)

Människors matvanor påverkar miljön. SLU-forskare har jämfört olika typer av åtgärder för att minska matsvinn och förändra vad som läggs på tallriken. Foto: Anna Maria Wremp