Varifrån får växande skogar egentligen det kväve de behöver efter en skogsbrand? I en internationell studie ledd av SLU har forskare undersökt kvävetillväxten i brandutsatta boreala skogsområden. Och resultaten pekar på ett stort mysterium.
Från ett bortryckt tomatblad som hamnar på marken växer det ibland ut rötter, medan det i andra fall bildas sårläkningsvävnad. En SLU-ledd studie visar nu att det är vattentillgången som styr bladets öde vid en sådan skada, något som till stor del har förbisetts i tidigare forskning.
De flesta svenska konsumenter är positiva till nya grödor framtagna genom korsningar, det visar en enkätundersökning av forskare vid SLU. De nya resultaten överraskar forskarna som sett i tidigare studier från flera länder att konsumenter är förhållandevis negativa till användning av genetisk modifiering i växtförädlingen
Professor Henrik Elvang Jensen, dansk veterinär och professor, tilldelas Stora forskningspriset i Veterinärmedicin 2025. Priset delas ut av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Agria och uppmärksammar framstående insatser för veterinärmedicinen och djurens välfärd. Med prissumman på en miljon SEK, är det ett av de största priserna inom veterinärmedicin i världen.
Klimatförändringar gör att växtligheten breder ut sig på fjällen, och det får konsekvenser för fjällsjöar. Det visar en ny studie från SLU. Grönskan tar upp viktiga näringsämnen innan de når sjöarna, och det här kan påverka både djur- och växtliv negativt.
För en turist i fjällen kan det vara svårt att märka förändringarna. Men genom att jämföra mätdata från flera decennier ser forskarna en tyd
Under evolutionens gång händer det att växter får en extra komplett uppsättning av kromosomer. Det leder till en större genetisk variation, och därmed möjligheter till framgång i nya miljöer. En ny studie visar nu att kromosomfördubbling även kan leda till att skadliga mutationer ansamlas i arvsmassan, vilket kan vara ett långsiktigt hot.
Nationalnyckelns 22:a volym är här: Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur presenterar både välkända "skaldjur" och mer sällsynta arter från svenska vatten. Kräftdjuren är en variationsrik grupp med stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Boken ges ut av SLU Artdatabanken och gör vetenskaplig kunskap om Sveriges arter tillgänglig för alla.
Höga halter av PFAS-kemikalier har upptäckts i både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie från SLU visar att kemikalierna har orsakat leverskador hos sorkarna och ökar risken för sorkfeber.
För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.
Snöleoparder föredrar fullväxta hanar av stenbock trots att de är minst dubbelt så stora som snöleoparderna själva. Det visar nya resultat från en långtidsstudie av snöleoparder i Mongoliet. Storleken är en fördel när bockarna konkurrerar om honorna men gör dem långsammare i bergsterrängen.
En ny studie har kartlagt den biologiska kvävefixeringen på världens kontinenter. I naturliga ekosystem, som skogar och prärier, tycks den vara lägre än tidigare uppskattningar. Detta har följder för dagens klimatmodeller, då växter behöver kväve för att avlägsna koldioxid från atmosfären. På åkermark kan intensiv odling av baljväxter leda till övergödning av känsliga miljöer.
Antalet antagna till SLU:s grundutbildningar har ökat med 14 procent i år. Ett ökat intresse för skogliga utbildningar syns tydligt, men även för exempelvis lantmästar- och landskapsingenjörsutbildningarna. Dessutom fortsätter djurutbildningarna att locka många sökande.
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Göran Sandberg. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Mårten Carlsson, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Mariana Braga.
SLU Artdatabanken publicerar nu preliminära bedömningar inför Rödlista 2025, som kommer i april 2026. Bedömningarna visar arters utdöenderisk i Sverige, baserat på expertkunskap. Allmänheten kan lämna kompletterande data till 15 sept. Fåglar inkluderas i senare publicering.
Skogsbad ska studeras som stressåterhämtande behandling av SLU.
Under tre decennier har forskare följt 110 svenska sjöar och resultaten visar att det sker förändringar. Särskilt i norra Sverige ökar plankton och nya arter tillkommer, medan förändringarna i söder döljs av återhämtning från försurning.
Varje art, varje plats räknas. Artportalen fyller 25 år – från ideellt initiativ till en nyckelresurs för naturvård, forskning och samhällsplanering. Medborgarnas engagemang driver systemet, där naturintresserade hjälps åt att identifiera och kvalitetssäkra arter. Nu efterlyses fler rapporter om insekter, lavar och svampar.
På världsmiljödagen och nationaldagen lämnade medborgarforskare drygt 6000 rapporter över hela landet om blomningen hos några av våra vanligaste försommarblommor. Dessa visar att det är försommar långt norrut i år jämfört med för 150 år sedan, men inte lika tidigt som förra året.
En ny studie visar att floder och bäckar frigör forntida kol, vilket motsäger tidigare uppfattningar om att utsläpp främst kommer från nyligen nedbrutet organiskt material. Cirka 60 procent av avgasat kol är tusentals år gammalt.
Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns praktiker från jordbruk och vattenbruk samt experter på munhälsa hos djur, trädskadegörare, landskapsfrågor och jordbruksdjurens reproduktion. Fyra av dem är verksamma i Sverige, och en i vardera Finland, Sydafrika och Storbritannien.
