Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö

  • Prestigefyllt stöd till forskning om havsfåglarnas minskande populationer

    SLU-forskaren Chuxian Li har tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett startbidrag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Hon kommer att undersöka hur de minskande populationerna av havsfåglar kan påverka havens ekosystem på lång sikt.

  • Se svampen i skogen – SLU lanserar nytt webbverktyg

    SLU lanserar det nya webbverktyget Svampskog, där man kan ta reda på vilka mykorrhizasvampar som kan finnas i en skog och hur de påverkas av skogsskötsel. Verktyget bygger på DNA-analyser av mycelförekomsten av svampar i skogsmark.

    Foto på svampen Sandsopp.
  • SLU blir Europauniversitet

    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, blir ett Europauniversitet genom alliansen ELLS. Europeiska kommissionen har beslutat att bevilja alliansen finansiering inom satsningen European Universities. Beslutet ger SLU:s studenter, forskare och medarbetare fler möjligheter att studera, arbeta och samarbeta tillsammans med partneruniversitet över hela Europa.

    Foto på EU-flaggor.
  • SLU och IKEA ingår tioårigt avtal för forskning i Borneos regnskogar

    I över 25 år har SLU bidragit till att restaurera regnskogen i malaysiska Borneo. Nu förlängs samarbetet med finansiären IKEA i ytterligare tio år genom lanseringen av Living Rainforest Restoration Lab med ökat fokus på forskning i de hotade regnskogsområdena.

    Foto på en regnskog.
  • Unik storsatsning på snabbväxande lövträd fortsätter

    Kompetenscentrumet Trees For Me vid Sveriges lantbruksuniversitet får ytterligare 43,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Därmed uppgår den totala finansieringen från olika partners till en kvarts miljard kronor över tio år – Sveriges största satsning någonsin på lövträdsforskning.

    Foto på en björkskog.
  • Ny rödlista för Sverige

    SLU Artdatabanken publicerar 24 mars Sveriges nya rödlista. 23 procent av drygt 23 000 arter är rödlistade, en ökande andel. Orsaker är bland annat skogsbruk, igenväxning, fiske och klimatförändringar. Vissa arter återhämtar sig, men läget är fortsatt allvarligt. Flera matfiskar rödlistas, samtidigt som andra fiskarter får en sämre utveckling.

    Dekorativ bild. Kategorifigur och collage med arter.
  • SLU-forskare: Helhetstänk krävs när vattenkraften omprövas

    Sverige står inför en unik möjlighet att miljöanpassa vattenkraften och återställa viktiga miljöer i våra akvatiska ekosystem. Men för att lyckas krävs helhetstänk och systematisk uppföljning, visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

    Bild på en damm.
  • Havsörn, utter och långbensgroda lämnar rödlistan

    Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.

    Stor brun fågel med kraftig gul näbb som seglar med sina breda vingar utbredda.
  • Antibiotika i vattenmiljöer: även nedbrytningsprodukter kan vara ett hot

    Merparten av de antibiotika och antivirala läkemedel vi använder har förändrats när de lämnar kroppen. Många av dessa nedbrytningsprodukter kan finnas kvar länge i vattenmiljöer med bevarad biologisk aktivitet och riskerar sprida antibiotikaresistens. Det visar studier av Paul Löffler från SLU.

    Foto på del av Ekoln.
  • Ny bok om tiofotade kräftdjur och lysräkor i Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna

    Nationalnyckelns 22:a volym är här: Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur presenterar både välkända "skaldjur" och mer sällsynta arter från svenska vatten. Kräftdjuren är en variationsrik grupp med stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Boken ges ut av SLU Artdatabanken och gör vetenskaplig kunskap om Sveriges arter tillgänglig för alla.

    En genomskinlig räka med röda inslag mot svart bakgrund. Foto
  • Höjd dieselskatt för jordbruket bättre för miljön: Så kan inkomstbortfallet motverkas

    Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

  • Svartmunnad smörbult förändrar kustfiskbestånden i Östersjön

    En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.

  • Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

    Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.

  • Ny rapport: så hållbar är svenskarnas kost

    I en ny rapport skriven av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) sammanfattas kunskapsläget för en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar på miljöeffekter kopplade till den svenska matkonsumtionen och konstaterar bland annat att den svenska genomsnittliga kosten är långt ifrån hållbar.

  • Årets trender i den svenska skogen enligt SLU Riksskogstaxeringen

    Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.

  • Vårkollen – medborgarforskning avslöjar effekter av ett förändrat klimat

    Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.

Visa mer