SLU utser fyra nya hedersdoktorer 2026
Fyra personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns en stjärnkock, en renskötare samt experter på familjeskogsbruk och Östersjöns miljöfrågor.
Ämnen: Vatten/havsmiljö
-
-
Elva nya SLU-professorer föreläser
Från idisslarmagar och halta hästar till framtidens grödor, skogar och städer. Ämnesbredden är stor när SLU:s elva nya professorer föreläser den 23–24 april 2026 i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
-
Forntida spillning avslöjar hur havsfåglar kan påverkas av ett förändrat klimat
Genom att analysera torvkärnor har forskare visat hur mängden häckande havsfåglar har varierat på en ö under 8000 år. Mängden fåglar visade sig ha ökat och minskat i takt med tidigare klimatsvängningar, och ger därmed insikter om hur framtida klimatförändringar kan påverka populationerna.
-
SLU-forskare: Helhetstänk krävs när vattenkraften omprövas
Sverige står inför en unik möjlighet att miljöanpassa vattenkraften och återställa viktiga miljöer i våra akvatiska ekosystem. Men för att lyckas krävs helhetstänk och systematisk uppföljning, visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
-
Antibiotika i vattenmiljöer: även nedbrytningsprodukter kan vara ett hot
Merparten av de antibiotika och antivirala läkemedel vi använder har förändrats när de lämnar kroppen. Många av dessa nedbrytningsprodukter kan finnas kvar länge i vattenmiljöer med bevarad biologisk aktivitet och riskerar sprida antibiotikaresistens. Det visar studier av Paul Löffler från SLU.
-
SLU satsar på klimatanpassning med en stor bevattningsanläggning på Gotland
Nu inleds anläggandet av en stor damm och bevattningsutrustning på SLU:s egendom Hallfreda på Gotland. Syftet är inte bara att säkra skördarna i det egna jordbruket, utan också att skapa regionala förutsättningar för avancerade odlingsförsök under mer förutsägbara förhållanden.
-
Läkemedelsrester påverkar laxars vandring
Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
-
Samspel mellan svartmunnad smörbult och abborre, gädda, torsk och lax har undersökts
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.
-
Nytt mått gynnar stora, feta, äldre honor i fiskeförvaltningen
Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Trots detta beaktas sällan de stora honorna i fiskerirådgivningen. En ny studie från SLU försöker komma till rätta med denna brist genom att lansera en ny åldersbaserad indikator som kan bidra till ökad hållbarhet i det globala fisket.
-
Teknik som tar bort PFAS från förorenat vatten har utvärderats
Samma egenskaper som gör högfluorerade ämnen (PFAS) användbara gör dem också problematiska för naturen. De är mycket svåra att bryta ner och vissa kan orsaka hälsoproblem. Ett centralt, men svårt sätt att förhindra spridning av PFAS är att ta bort dem från vatten, t.ex. i reningsverk eller lakvatten från deponier. Sanne Smith har undersökt olika reningstekniker i sina doktorandstudier vid SLU.
-
Kraftigt ökad förekomst av kol i grundvattnet
Det har länge varit okänt hur mycket kol som finns i grundvattnet och hur halterna förändras över tid. Nu visar en studie från SLU att halten av oorganiskt kol har ökat med ca 28 procent under de senaste 40 åren. Om detta innebär att grundvattnet kan bli ytterligare en källa till koldioxidutsläpp att ta hänsyn till, eller om det fortsätter att lagra mer koldioxid, kan forskarna inte svara på idag.
-
Bättre verktyg för minskad övergödning i Mälardalen
Diken och bäckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar nedströms. Det finns åtgärder mot erosion och fosforförluster från åkrar, men det är viktigt att de sätts in där de gör störst nytta. Sara Sandström från SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst, och när under året.
-
Bottensediment avslöjar hur livet i fjällsjöar påverkas av ett varmare klimat
Spåren av det allt varmare klimatet är särskilt tydliga i fjällvärlden. Grönskan breder ut sig över tidigare bar mark, och samtidigt blir fjällsjöarna mer näringsfattiga. Klimatförändringar verkar däremot inte förändra näringsvävarna i sjön i samma grad. Det visar en avhandling från SLU som bygger på analyser av de bottensediment som har avlagrats i sjöarna, samt nutida miljöövervakningsdata.
-
SLU:s förtjänstmedaljer 2022 till Blokhuis, Garcia-Gil och Bertram
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Harry Blokhuis. Förtjänstmedaljen i guld går till forskare Rosario Garcia-Gil, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Michael Bertram. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 8 oktober.
-
Första resultaten från tonfiskforskningen
De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.
-
Första filmbevisen för att vilda rockor avsiktligt framkallar ljud
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.
-
Pressinbjudan: Öppet fartyg i Stockholm 9 juni
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
-
Pressinbjudan: Öppet fartyg i Stockholm - Ökad kunskap för hållbara hav
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
-
Oroande fynd av nanoplast i avlägsna skogsvatten
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.
-
Politiken för ett renare Östersjön fungerar inte
Trots att jordbrukets näringsutsläpp till Östersjön har minskat är merparten av havet fortfarande drabbat av övergödning och bottendöd. Sedan 2007 finns en gemensam åtgärdsplan för Östersjöns miljö, med konkreta mål och åtgärder för för de nio länderna runt Östersjön. En ny studie visar att inget land har genomfört allt de lovat göra för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön.
Visa mer
Loading...