Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.
Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Trots detta beaktas sällan de stora honorna i fiskerirådgivningen. En ny studie från SLU försöker komma till rätta med denna brist genom att lansera en ny åldersbaserad indikator som kan bidra till ökad hållbarhet i det globala fisket.
Samma egenskaper som gör högfluorerade ämnen (PFAS) användbara gör dem också problematiska för naturen. De är mycket svåra att bryta ner och vissa kan orsaka hälsoproblem. Ett centralt, men svårt sätt att förhindra spridning av PFAS är att ta bort dem från vatten, t.ex. i reningsverk eller lakvatten från deponier. Sanne Smith har undersökt olika reningstekniker i sina doktorandstudier vid SLU.
Det har länge varit okänt hur mycket kol som finns i grundvattnet och hur halterna förändras över tid. Nu visar en studie från SLU att halten av oorganiskt kol har ökat med ca 28 procent under de senaste 40 åren. Om detta innebär att grundvattnet kan bli ytterligare en källa till koldioxidutsläpp att ta hänsyn till, eller om det fortsätter att lagra mer koldioxid, kan forskarna inte svara på idag.
Diken och bäckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar nedströms. Det finns åtgärder mot erosion och fosforförluster från åkrar, men det är viktigt att de sätts in där de gör störst nytta. Sara Sandström från SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst, och när under året.
Spåren av det allt varmare klimatet är särskilt tydliga i fjällvärlden. Grönskan breder ut sig över tidigare bar mark, och samtidigt blir fjällsjöarna mer näringsfattiga. Klimatförändringar verkar däremot inte förändra näringsvävarna i sjön i samma grad. Det visar en avhandling från SLU som bygger på analyser av de bottensediment som har avlagrats i sjöarna, samt nutida miljöövervakningsdata.
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Harry Blokhuis. Förtjänstmedaljen i guld går till forskare Rosario Garcia-Gil, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Michael Bertram. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 8 oktober.
De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.
Trots att jordbrukets näringsutsläpp till Östersjön har minskat är merparten av havet fortfarande drabbat av övergödning och bottendöd. Sedan 2007 finns en gemensam åtgärdsplan för Östersjöns miljö, med konkreta mål och åtgärder för för de nio länderna runt Östersjön. En ny studie visar att inget land har genomfört allt de lovat göra för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön.
Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt, men det finns liv där. Ett mikrobsamhälle som tillväxer i ”utbrott” och sedan går i vila, och som består av arter som är väldigt olika men samarbetar, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö. Det visar ett forskarlag som har utnyttjat dna-teknik och vatten från underjordiska observatorier i Sverige och Finland.
Våra vatten och hav är livsviktiga. Nu finns en uppdaterad expertlista för dig som har frågor om Östersjön, eller söker inspiration till spännande reportage eller expertutlåtanden om något som händer i Östersjön.
Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske på det östra beståndet i Östersjön. I Egentliga Östersjön rekommenderar ICES att sill/strömmingsfisket bör minska, medan det kan öka i Rigabukten och Bottniska viken. I Bottniska viken har en översyn av beståndsanalysen gjorts och här höjer ICES fångstrådet för strömming med 81 % redan för i år, 2021.
Till vardags använder vi en mängd kemikalier som har utvecklats för att göra livet enklare och säkrare. Baksidan är att miljöfarliga ämnen hamnar i miljön. Wiebke Dürig har undersökt hur vi kan hitta hittills okända kemikalier i djur, och vilka miljögifter som bör prioriteras i miljöövervakningen. Vävnadsprover från havsörn och lodjur användes för att finna trender i kemikaliehalter hos rovdjur.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. - I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sver
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för